Aftonbladet – 20 oktober 1874, sida 3

Ur ett bref från New Zealand. Wellington d. 3 Juli 1874, Här i hamnen ligger engelska kronc ångaren Challenger, som är ute och drag gar i Stilla hafvet, Jag var i går om bor på middag. Här voro 5 naturforskare on bord, en bland dem, Lubm, är tysk, docen 1 i zoologi i Mänchen. Chef för draggnint garna är prof. Thomson, och Mostley är bo El tanist och zoolog på en gång. De medför: E fotograf om bord, hafva fotografier från all: I de besökta trakterna, präktiga vyer frår Kerguelens land och södra Ishafvet m. fl ställen, De använda samma slags djuplod ningszpparat, som vi använde vid Spetsbergs expeditionen 1868; de hafva lånat konstruk I tionen från denna och de sade den vara myc ket ändamålsenlig vid draggning på de stora Idjupen, omkring 3000 famnar. Praktisk I fördel förbindes här med vetenskapen, och de hafva undersökt bottnen i hafvet mellan New Zealand och Australiens kontinent i Jändamål att framdeles nedlägga en telegraf. kabel härifrån till Melbourne. De ha ett stort bibliotek om bord och särskildt rum för kemiskt laboratorium. Sekreteraren är en tysk, han är tillika expeditionens tecknare. Fartyget har 200 mans besättning, skall besöka alla de mera framstående af Stilla hafvets öar och äfven dess kuster ända upp till Japan och Vancouvers ö. Jag såg teckningar öfver Södra Ishafvets isberg; dessa äro större än Norra Ishafvets, men med jämn öfre yta och derför ej så vackra, Mina pengar räcka ej längre än några få månader ytterligare. Allting är dyrt, i synnerhet bostad och rezor, och: detta är beroende af det höga priset på arbete. En Jdaglönare har 1e om dagen. Skall jag taga en sådan, får jag derjämte för det ovanliga arbetets skull ge honom födan. Turer till aflägsnare inre trakter med tillhjelp af bä rare äro derför omöjliga, om man ej har större medel än jag. Här har jag först fått se äkta typer af maoriracen. Södra öns maorier äro tarfliga i jämförelse med dessa. Wellington den 381 Juli. Jag — — — säger ett vänligt nej till inbjudningen, skyller på brist på tid, hvilket är den bästa ursäkt bland detta folk, kläder mig i ylleskjorta och papperskrage likt landsquatters, kryper obemärkt omkring utan att ha den onödiga lasten af rekommendationsbref, hvilka ej medföra annan nytta än erhållande af en måltid, den man likväl får betala der man logerar, samt förInst af tid med att se på samlingar af ferns och snäckor etc. Jag vill nämna ett par ord om New Zealands närvarande tillstånd. Premierministern Vogel har gjort en omhvälfning i kolonialpolitiken, bestående i 1) upptagande af lån för byggandet a? järnvägar, broar och vägar, 2) befordrande på alt sätt af immigrationen. Detta har medfört ett starkt framåtskridande i alla riktningar, många storartade företag ha begyntz, arbetslönerna hålla sig högt uppe, trots tusentals immigranter månadtligen komma hit. Men man motser med fruktan en krig, och många börja redan bäfva, Orsaken skulle vara en hämmad export af ull, genom t. ex. ett krig. Vogels politik klandras i australiska tidningar. Han bar nu vändt sin uppmärksamhet till skogarna och säger att brännandet af de samma, shsom brukligt är, är ett förderf, och att New Zealand uti bevarandet af sina skogar har ett medel att i en kommande tid bli qvitt sin i statsskuld. Tillika har man för afsigt att härifrån kolonisera några af öarna i Stillal. hafvet. Skall jag fortsätta mina resor till nästa sommar, behöfver jag minst 100 pund ytter: ligare. Mina planer voro följande: att: stanna här till sommarens första månader, !! ETANOLEN NER AKER RR