i — Väderleken fortiar att i våra trakter vara, för Krstiden, ovanligt mild och vacker. Under gärdagen i syonerhet skulle man, att döma af temperaturen, saarare ha trott sig i elatet af Angusti än i senaro hälften af Oktober, Hade ieke luudar och höjder antagit de skiftniogar i rödt och gult, som iiramkallsts of en frostnatt i förra veckan — den första härstädes nader innevarande höst —, så skulle vid middagstiden illusionsn varit fullständig. Hutvadetadens omgitnaingar, klädda i praktfull höstskrud, företedde emeilertid en tjusande anblick, och månget höjdparti, eom blicken halkat likgiltig förbi under den årstid, då sommarens djupa grönska pal åt bela landskapet sams färgton, fängslade och hänförde uu oomotständligt. Någonting vackrare, t. ex., än den gördel af. grönt och rödt och gult, som omgat det på södra stranden af hamninloppet, gent emot Manilla, belägna Kråkberget — den mest dominerande punkten i hufvudstadens omgifoingar — torde man icke ofta få skåda, Hutvodstadens invånare försummade icke häller att njuta af den sig qvarglömmande rommarens fägring. Man shg dem flitigt företaga utflygter i trakterna kring hufvudvudståden, för så vidt de numera betyligt raducerade kommunikationerna det medgåtvo, och de offentliga promenaderna inom staden vimlade, hela dagen af täta folkmassor. På aftonen var i synnerhet den rikt illuminerade Strömparterren uppfyld till trängsel, såsom på en Josefinadag. ———LLLLr—