Aftonbladet – 19 oktober 1874, sida 3

av — VAR FIRLGRVEP RIE, 8808 ISVATAAES PODS den nästinstundande och kanske betydelse fullagte verldsexpositionens blifvande fält jag torde blifva i tillfälle att uppvakta med .fmerä intressanta meddelanden. EN Naturvetenskapernas ställning i våra skolor. Af prof. Axel Key. ) I Det är min öfvertygelse, att dess mera -Ivi på dessa skandinaviska naturforskare. möten. egna vår tid åt diskussioner öfver ämnen af stor betydelse för oss och för de mål, hvartill vi sträfva, dess mera vigt Iskola dessa möten få,. dess större resultat skola ur dem framgå och med så mycket Istörre allmänt intresse skola -de omfattas. IJag har så mycket mindre tvekat att föreIslå det förevarande ömnet till diskussion Jinom denna ärade församling, som jag är enomträngd af den tron, att det berör cn kanske vigtigaste af alla de frågor, som kunna blifva föremål för ett meningsutbyte oss emellan och för ett uttalande från oss. Det gäller en grundfråga ej blott för läkarebildningen och för naturforskningen i våra land, utan jämväl för hela den allmänna bildningen. Huru grunden lägges, huru stark b4r. kraft man åt honom gifver, derpå beror i första hand hurudant huset blifver, som man på honom bygger. Må man hopfoga detta hus af våra högnordiska furor, af edra danska bokar, af granit eller marmor, . är icke grunden god och är han icke lämpad för det material, hvaraf .man vill bygga huset, då skall man antingen till stor skada kasta bort tid, arbete och kostnad, eller ock skall huset svigta och ramla, huru ståtligt man än sirat dess ;yttre och inre, Annorlunda måste grunden äfven läggas på hälleberget än på gungflyet, annorlunda för det hus, kring hvilket stormvindar rasa, än för det som ligger i dalens stilla lugn. Sammalunda är förhållandet med den grand, man lägger för individens utveckling, den måste vara lämpad efter byggnad.smaterialet, som här är de individuella alagen; och efter. den tid.och de förhållanden i hvilka individen skall lefva. På de insigter och de intryck; gossen får under sin barndom och sin utveckling från denna till mannaåldern, på det sätt hvarpå dessa intryck få rota sig i hans inre, på den metod man bibringar honom att. arbeta, tänka och handla, derpå beror det i väsentlig mia, hurudan han blifver såsom fullmogen man, derpå beror karakteren och riktningen för lifvet. År. grunden dålig, är den lagd utan börgyn till anlagen, är den lagd utan hänsyn i den tid, inom hvilken mannen lefver,; och utan hänsyn till den uppgif, han med ; sin verksamhet vill sträfva att lösa, då skall han aldrig nå den utveckling, han kunnat: och bort nå, hans bästa anlag skola förqväfvas, :och i saknad af en på dem aa kraftigt utbildad individualitet skall han ej blifva samhället till det gagn, han kunnat blifva, ej så ingripa i sin tids sträfvanden för framåtskri. dande i kultur och praktiska värf, som han kunnat göras ja; så falskt kan grunden läg gas, att han ddärig lär sig förstå sin tid och hvad som i den rör sig kanske bäst och ädlast; och så mycket mindre skall han. kunna befrämja detta, huru rikt utrustad ban än i sig sjelf varit. Naturvetenskapernas väldiga inflytande på vår tid torde af iigen kunna törnekas, och för eder, mixa herrar, behöfver jag 7) vidlyftigt orda om det samma. För de antUnSar, som dessa vetenskaper framraga ur naturens alla riken, utstrålar ett ljus, som faller skarpt uppå och bjert belyser de förvridna dragen af fördom och vidskepelsens vantro. De måste fly, dessa menskligheten förnedrande och missledande, mörkrets och okunnighetens råa foster, och sanningens genier intaga deras plats. Menskligheten skall derigenom höjas och förs idlas. I alla riktningar och till snart sogdt alla vetenskaper hafva naturvetenskaperna och leras stränga exakta metod sträckt sitt reormerande inflytande; i vårt vetandes skattkammare hopa.de skatt på skatt, och på leras häfstänger är det, som samtidens inlustriella lif yfte till dess nuvarande höjd ;, senom dem förbättras alt jämt vilkoren för rår trefnad på jorden. Naturkrafterna och aturlagarna äro de sagans jättar och troll, om vår tid förstått att alslöja och bevinga till spegelbilder af den eviga saningen och till villiga arbetare i menskligwtens tjenst. Men är det nu så, att na. urvetenskaperna så mäktigt ingripa i vår amtids kulturlif och utgöra en så väsentig del af den grund, hvarpå detta hvilar, Å ingå de väl äfven på ett fullt motsvaande sätt i vår skolundervisning, i den stund man i skolan lägger för utvecklina af de individer, hvilka skola deltaga i etta kulturlif, tillegna sig dess bästa fruker, och såsom sitt högsta mål,; hvar i sin nån, befrämja dess vidare framåtskridande? Så är dock ty värr ingalunda förhållandet. 7å klassicitetens grund sträfvar man ännu ; 0 nyligen . ing ) Pr don komna Poa SN RP i Kjöbenhavn fra don 8 til den 9 Ju 1878(Kjöbenhavn, J. H. Schultz 1874, 725 sid. oktav) meddela vi det föredrag, hvarmed professor A. Key inledde diskussionen om natuarvetenskapernas ställning i. de till universitets. studiet förberedande skolorna, särskildt med hänsyn till det medielnska stadiet, ett före. drag som af do talrikt församlade nordiska naturforskarne mottogs med: eti utomordentligt bifall. Mot blott ett enda nej antogs em med hr Keys, på en obetydlig ordändrin, DÄR, öfverensstämmande resolätion af innehå 1, vitt -naturhistories både som allmänt bildnir.gsmedel och pedagogiskt uppfostrin; samt särskildt som förberedalse, till de medi. cinska studierna, är af så stor betydelse, att Mt an vågar all ting, derför kan man också inna all ting, sy det sjukliga tviflet och ess dotter den förnäma kritiken hafva ännu ske vaknat Iglket äv nalvt nah Joo den