Aftonbladet – 17 oktober 1874, sida 3

Article Image
en kontant uppoffring — det var fråga om en aktieteckning af 1, million rdr — så lär det icke kunna bestridas att den är större vid aktie. teckning. — Vid räntegaranti åter är förhållandet vida fördelaktigare för kommunen. — Endest för det otroliga och säkerligen ej ens af dem, som hysa ringa tankar om banans förmåga att gifva egarne vinst, ifrågasatta fall, att banan icke skulle förmå att med trafikinkomsterna täcka trafikoch underhållskostnaderna, skulle stadens betalningsskyldighet till hela sin omfattning inträda. Men att stor sannolikhet finnes derför, att genast de första åren af banans verksamhet bruttoinkomsterna skola betäcka icke blott de egentliga trafikkostnaderna och banans underhåll utan ock ränta å 5-millioners-lånet, finner utskottet uppenbart. Denna sannolikhet blir naturligtvis alt större, jn längre banan varit i gång.. Af detta torde den förra tal. inse, att det ej varit fråga om möjligheten att behöfva göra några utgifter för den beviljade garantien. Inga kalkyler alls gjordes i den vägen. Det gladde emellertid tal. att ega lyckan och äran att bland dem, somfdå röstade nej, hafva fått inregistrera den föregående tal. om han då funnits här. Hr Wallenberg hade visserligen, då frågan om räntegarantien förevar, befunnit sig bland reservanterne, men hade dock ej ärnat att nu åberopa denna sin reservation. Ty sedan man ej längre kan förhindra ett beslut, ställes man på en helt och hållet annan ståndpunkt. Det lönar då ej längre mödan att tala om hvad man ej kunde förhindra, det gäller då att söka göra hvad man kan för att göra de befarade mindre goda följderna om intet. Då Stockholms stad en gång iklädt sig en förbindelse i detta fall, så är nu frågan den, om den ej genom ett annat beslut kan komma till ea mindre utgift och ändå nå det, som man genom det första beslutet ville vinna: banans färdigbyggande.: Det vill med andra ord säga, kan man ge utgiften en annan form och få banan bygd? Det är denna fråga man ej nu vill besvara. Den förste talaren har kommit med en lång lista på icke löpande utgifter under de närmaste 10 åren och vill att man skall uppskjuta denna fråga till dess man fått dessa bestämda. Men huru många sammanträden erfordras ej innan stadsfullmäktige kunna bestämma alt detta. Genom att på så sätt sammanblanda förhållandena skulle man ej komma ur fläcken. Derför att andra nödvändiga ut: gifter funnos, är det ej skäl att afslå en, som äfven är nödvändig. r Fries första skäl hör alldeles ej till ämnet. Det andra är ej heller så nära törbundet med ämnet, som man skulle kunna tro; men ville hr Fries taga tillbaka sitt första skäl och inskränka sitt yrkande . derhän, att frågan blefve uppskjuten till första ordinarie sammankomst, ty till dess borde en undersökning medhinnas, då skulle talaren bifalla ett uppskof. Ville hr F. åter att alla de punkter först skulle afgöras, som han i första delen af sitt anförande uppräknat, då måste talaren yrka på att frågan nu måtte afgöras. Hr Sjöberg trodde äfvenledes att en undersökning skulle kunna vara afslutad till första ordinarie sammanträde, d. v. s. till 1 December. Hr Wallden ansåg farligt vara att bestämma viss dag, ty möjligt vore att ondersökningen icke till den hunnit fullt verkställas, men att man, om man hade blott på sig ett par dagar till. skulle kunna få en sådan framlagd, en möjlighet som man beröfvade sig genom att fatta ett beslut sådant som nu blifvit föreslaget. Hr Fries trodde, i likhet med hr Wallden, att ingen bestämd dag borde utsättas. r Björnstjerna ville att man skulle bestämma hvem som skulle verkställa undersökningen af banans sträckning ech hamnförhållandena vid Värtan. Hr Nerman föreslog stadens ingeniör. Trodde ktt alt skulle vara färdigt till den 1 Dec. Hr Wallenberg ville att bolaget skulle verkställa undersökningen. Stader hade ju en konsrollant, som skulle kunna öfvervaka den. Hr Weber trodde ej att uppdraget borde öfverlemnas åt de ingemörer, som stå i bolagets tjenst. Deras kalkyler hade hittills visat sig alt annat än tillförlitliga. Grefve von Rosen ville att undersökningen skulle ske genom järnvägsstyrelsen. Då staden a hade en kontrollant, kunde ingen risk uppstå. al. anhöll derjämte att i propositionen måtte särskildt framhållas orsaken till uppskofvet, på let att klart blefve, att det blott var frågan om utt få veta. kostnaderna för sträckningen till Lilla Värtan och hamnarbetena der, som vore anledningen till uppskofvet. Han yrkade vidare utt ingen bestämd tid måtte föreskrifvas för fråfans öretagande till slutligt afgörande, utan att etta skulle ske så snart den nödiga utredningen nkommit. Sedaa något meningsutbyte egt rum anykende formuleringsn af de särskilda Bsiger som -under diskussionens lopp, gjort sig ;ällande, förklarades öfverläggningen sluad. Propositioner framstäldes nu å de gjorda yrkandena, och sammanfattar man vad dervid beslöts, hafva stadsfullmäktige frkgan bestämt, att i afvaktan på dels en undersökning ut de lokala förhållandena för banans utsträckning till Lilla Värtan och kostnadeörslags erhållande derå, hvilken undersöking.. torde blifva genom bolaget, efter ;rhållande af: underrättelse om stadsfullnäktiges önskar, verkstäld och af stådens controllant granskad, dels upplysningar om Lilla Värtans lämplighet såsom hamn, hvila senare upplysningar beredningsutskottet unmodades införskaffa, ärendet uppskjutes ill den 1 nästa Dec. eller annan dag, soml les4 föriunan må blifva af ordföratden betämd, sedan den begärda undersökningen can hafva iokommit,

17 oktober 1874, sida 3

Thumbnail