Det i ett telegram i förgör omnämnda meddelande af skolläraren C. Berg, med anledning af en hozxom på kultusministeriets uppdrag genom skoldirektionen på Bogö tilldelad tilirättavisning, stör nu att läsa i de danska tidningarna och är af följande 1ydelse: Den i förgår från skoldirektionen mottagna skrifvelsen återsändes härmedelst jämte följande motiverade protest. Minigieriot är oberättigadt att af den omhandlade aniedningen tillställa mig em tillvättavisning, och jag är som folkrepresentant pligtig att tillbakavisa der. Skrifvelsen angör icke något förhållande, som rör min ställ ning såsom förste lärare på Bogö, eller nb gon af mig i denna egenskap utförd handling. Derför skall jag underlåta att omtala den, sedd från denna synpunkt. Det är som folkrepresentant jag bar ansett det för min pligt att utan anseende till person klandra administrationens oberättigade ingrepp. Säsom sådan har jag endast lagen till förman, mitt gamvete och mina valmän till domare, och jag skulle icke vara det vigtiga kallet värdig, i fall jag läte bänsyn till regerin gen inverka på utöfringen af detta mitt kall. Denna uppfattning af en folkrepresentants ställving har jag hittills förfäktat och följt och skall fortfarande göra det. Om hr ministern också på detta område vill uppträda såsom min förman, då kan detta missförstånd få en passande belysning enom den omständigheten, att jag såsom folkstingsman, begagnande mig af min grandlagsenliga rätt, förmodligen inom f5 dagar skall komma att äska ministerns förklaring öfver hans tillvägagående i denna sak, för hvars framdragande,han tror sig berättigad att päbjuda en tillrättavisning ht mig. På samma gång jag tillbakahåller den mängd af betraktelser, som den föreliggande frågan i öfrigt kan gifva anledning till, skall jag anföra ett enstaka exempel af många för att upplysa, till hvilks orimligheter denna sammanblandning af hvad som rör en folkrepresentanta ställning säsom sådan och hans ämbetsförbållanden kan leda. Hr biskop Monrad, under hvars stift Bogö hör, utgaf i somras några Politiska bref, hvari han genom användande af osannfärdiga referat ide tidningar han läser, framstälde en hop osanningsr om mig personligen och såsom medlem af ett parti. Om jag nu hade funnit det mödan värdt att — hvad hr biskopen väl hade förtjent — bemöta dessa produkter, hvartill jag aldrig betviflat mig vara både polisiskt och juridiskt berättigad, kunde då; i följd af ett sådant bemötande, hr ministern hafva kommit emot mig med en tillrättavisniog för respektstridigt uppförande ? Det skulle hafva varit en istressant iakttagelse. Och likväl är den fråga, som här omhandlag, blott så till vida skild från denna, som jag ji den afsedda artikeln har fordrat rättvisa för en annan, icke för mig sjelf. Men det kan knappt vara svårt för nögon att inse, att denna skilnad afgjordt talar till min fördel. Detta rörande grunden för mitt tillbakavisande af den tillämnade tillrättavianingen. Det är mig emellertid klart, att den uppfattning af en lärares ställning, som hr ministern genom sin Btgärd gjort gällande, icke låter förena sig med den rätt, jag oafvisligen häfdar för en folkrepresentant, och dö jag under närvarande för folkfriheten svåra omständigheter finner det oförsvarligt att träda tillbaka från min politiska verksamhet, har jag intet annat val än att nedlägga mitt ämbete, och direktionen finner derför bilagd en ansökan idetta hänseende. Kjöbenbavn den 13 Oktober 1874, Vördnadsfulit, C. Berg. Med afseende å Bergs frånträdande från sitt ämbete, anmärker Faedrel. att det skulle hr Berg hafva gjort för länge sedan, ty let är alls icke hedrande, minst för en folkrepresentant, att behålla ett ämbete, som van i flere är hvarken velat eller kunnat sköta. Danska Dagbl. berättar att Berg, samidigt med den här omnämnda tillrättavislingen, äfven mottagit en sådan från ett telt annat håll — nämligen från den andra hefen för den förenade venstern, J. A. Tansen — hvilken meddelas honom i onslagsnumret afAlmuevennen. Det är Bergs ippträdande vid förberedelserna till landseingsvalet i Roeskilde — hvarigenom han bstös hafva bidragit dertill, att en af ensterns kandidater, B. Christensen, med ä bedröflig glans föll igenom: — som orakat denna tillrättavisning. Bergs handingssätt vid detta tillfälle säges hafva framallat stor; missnöje hos en del af de Holeksko valmännen, som häri sågo en speielt grundtvigiansk manöver.