Aftonbladet – 13 oktober 1874, sida 2

—— Ar 6 kr,, för Oldenburgarne455: för Angler 0 och för Yorkshire 613 kr. Den holndska tjuren kostade 1098 kr. Uppköpsstnaden hade blifvit billig, enär hr Juh1-Dannfelt på sin resa till Förenta Starna hade tagit vägen öfver Bremen, der st då en stor landtbruksutställning för yrra Tyskland egde rum, och der inköp ifvit gjorda; på återresan från Amerika sökte hr Juhblin-Dannfelt England. Upp: spskostnaden i Tyskiand var 7: 84 pr reatur, och i England 18 kr. I sammanang med berörda inköp omnämdes de svågheter och hinder, föranledda af sanitär rsigtighet, som hade mött vid de i Tysknd uppköpta kreaturens transport genom anmark till Freirikshavn. Emellertid ade uppköpen så utfallit, att de som beommit dessa djuri allmänhet dermed yttrat elåtenhet. Om, skåsoni troligt var, uppköp fven framdeles komma attske, kunde de unerlättas derigenom att uppdraglemnades åt f hr Jublin-Dannfelt namngifna personer i ngeln, Oldenburg, Ostfriesland och Engund, hvilka han ansåg vara både redbara ch skickliga. Stmtligen omnämnde hr Juhlin-Danafelt, tt den kamull, som producerades här i lanet, måste säljas till lågt pris, emedan såan ull icke kammades här och säledes icke unde beredas till garn, ehuru det är säreles användbart. Med anledning deraf ade hr Hofman-Bang från Tyskland ankaffat en enkel och ändamålsenlig kamIUsapparat. Med den hade ull biifvit baedd, och af denna ull hade sedan garn lifvit här spunnet: utmärkt vackra prof ä camull och kamullsgarn, insända af hr Hotnan-Bang, förevisades. Derefter föredrogs den till diskussion ippstälda frågan: Då kreatursskötselns vidare utveckling sräfver ökad fodertillgång och hö, på grund vf lättare kommunikationer, numera allmänt förekommer såsom handelsvara, så frågas: Hvilka åtgärder kunna anses, med hänseende till dessa förhållanden, böra vidtagas vid ängsskötselns bedrifvande och höskördarnes behandling? Frih. Alfons Hermelin erinrade att de naturliga ängarne alt jämt minskades genom den fortgående uppodlingen; att gräskulturen nu allmänt ingick i ecirkulationsbruket, men att då för sädesodlingen vore nödvändigt, att åkern väl afdikades, så blef jorden icke tillräckligt fuktig under de år då den skulle bära gräsväxter, och följden deraf. blef att under sådana somrar, då nederbörden var ringa, erhöllos svaga höskördar. Vidare begicks det felet, att i allmänhet blott frö af ett grässlag — timotejen — begagnades i stället för flere slag utsådda gemensamt; äfven öfvervattniogen försummades, ehuru den på mångfaldiga ställen skulle kunna användas. För betordrande af sådan växtlighet användes visserligen artificiella gödningsämnen, men deremot icke på ängsmarken. Erfarenheten hade ock visat att missväxt på hö inträffade hvart annat eller hvart tredje år, och orsaken dertill var sannolikt, att för gräsodlingen ej valdes jord med lämpligt läge, att ej, heller den rätta växtföljden valdes, och att icke tillräckligt många grässlag begagnades gemensamt. Tal. omnämnde huru vid flere egendomar, der äfven gräsfälten erhållit gödning, höskörden i år blifvit ganska rik, och att då vid en egendom upplöst Pernguano blifvit använd på gräsfälten med den verkan, att en vacker skörd erhållits, så hade några af allmogen i orten rest till Stockholm för att få reda på, hvar detta gödningsämne kunde erhållas. Professor Arrhenius framhöll äfven, huru ävgskulturen försammades och huru i afseende på den landtmannen föga följde naturens anvisningar. Undersökte man en näturlig äng, så skulle man på hvarje qvadratfot finna en mängd olika grässlag, hvilka trifdes väl till sammans och bildade en tät matta, som bibehöll fuktigheten. På de konstgjorda vallarne fann man deremot sär lan mer än ett grässlag och när frösådåen verkstäldes, var man altför sparsam på ut sädet; man försummade äfven att på dessa vallar verkställa insåning af nytt frö, ehurt gräsen sjelfva när de fingo sin frihet fälde frö och dermed alt jämt förnyade sig. Kunde man ej afstå ladugårdsgödsel till ängsmarken, så borde man bestå den artificiella gödningsämnen, som betalade sig ganska väl äfven der. Hade man ej råd att köpa sådana, så kunde på den torrare grägmarker användas kompostgödning, beredd af dikes jord, dyjord och kalk, och på sidländ ängs märk vore sand och grus goda gödnings medel. Om i stället för att använda rof blasten till utfodring, hvaraf kreaturen hade föga nytta, den utbreddes på ängen, så wi gjorde den — rofblasten — ett godt göd nivgsämne, emedan den är rik på koj, Taj önskade, att hushöllningssällskaren, son länge utdelat odlingspremier, nu gille del ut premier för ängsodling och -trodde at sådana premier skulle medför, god verkan — Universitetskomittp. afslutade i går pi middagen sin verksamhet, och hari alla d punkter, som varit föremål för desg behand ling, kommit till. ett. resultat, hvarom ko mitön i sin helhet Iunnat förena sig, säge: j Upsala-Posten. Den tid, hvarunder komi ten varit till sav.mans, utgör icke mer äl 45 dagar, 18 i våras och 27 nu i höst. In nan komiten Berkildagr wnundartevknada Aa