Aftonbladet – 5 oktober 1874, sida 2

sällskapens repertoir, åtminstone gjorde de det för några är sedan, och äro i alls händelser att föredraga framför sådana, s. k. folkskådespel, som pb, senare åren gått öfver småteatrarnes titjor, och i hvillca den sanna humorn ersatts af den krasss ste xråhet eller åtminstone simpelhet. Men efter detta gustavianska lustspel hafva vi icke heller på detta område haft något, som kan. kallas för framstående, om vi undar taga ett; par af Blanches stycken, och det:omktadt hufvudstaden haft flere ecener, fröm bvilka den dramatiske skalden kunnat tila till en i allmänhet. särdeles sympatetiskt stämd publik, och af hvilka en, stund om tvänne, åtnjutit förmånen af kungligt skydd samt statsunderstöd. Detta tyckes häntyda på ett sjelfva den svenska jordmånen, äfven og förhållan dena i öftigt äro ganska gynsarama, dock i och för sig icke är gunstig för uppblomst andet al on Oramatik. Det är, visserligen, icke länge sedan en ansedd Eritiker yttrede sig icke tro på någon sådan förutbest ämning i anlag, hvilken skulle utesluta oss; skisom nation från utöfningen af den högsta af poesions arter, och såsom bevis på hvad i dramatik kan åstadkommas hänvisade på Kungarne på Salamis, till hvilket Lhyckliga. resaltat han ansåg hafva bidragit i första rummet Rudebergs solida och :manliga skaldenatur, men lika säkert i 23 ndra rummet hang solida och omfattande stu iier. Men vi kunna icke ovilkorligt gå ia pö, hvar: ken: haus optimistiska uppfattning i. förra fallet, eller hans antagande i det gsenare. Pillvaron af bestämda estetiska, kika väl som teoretiska och tekniska, anl ag torde cko kunna förnekas, och finnas s Ådana hos a individ, finnas de otvifvelaktigt, också hos tt folk, utan att ett eller avnat undantag lervid förmöär att bevisa något m ed atseende v hela folkets skaplynne. Vi a ase i detta Mwseende Kung Fjalar lika litet. bevisa sågot för en episk riktning i det nordiska kaldelynnet, som Kungarne på iSalamisör en dramatisk, Båda två äre lysande