samlingen, då en oorganiserad hop, var glad ; att kunna i spetsen för styrelsen ställa en man, som landet sjelft hade afsett härtill. Det arbete, som skulle görag, var jättestort, förödmjukande, forligt, Fred måste köpas till ett oerhördt pris, krediten måste Bterställas på samma gång som exempellöst stora lån måste begärag, och landet måste befrias från främmande härars ockupation. Hr Thiers tog allt om hand och utförde allt. I ett annat stort land hafva vi sett en statsman, okänd Bratal efter det hr Thiers vunnit europeisk ryktbarhet, hvilken gjort ett mäktigt kejsardöme a? ett svagt kungarike. Men furst Bismarck har aldrig, äfven på sina framgångars höjdpunkt, erbjudit en syn, så stor, som hr Thiers, då han, understödd allenast af sitt okufliga mod och sitt obegränsade förtroende till Frankrike, bekämpade alla hinder och slutligen ledde sitt land undan de största svårigheternas tryck. För att rätt fatta storheten af hans verk, är det nödvändigt att påminna sig det motstånd, han hade, att inomlands bekämpa. Så snart det blef synbart att hr Thiers skulle röna framgång i det, som ingen annan hade vågat försöka, började de monarkiska partiernas opposition, deras, som alltid sätta dynastiska intressen före landets. Man vet nu, att under det hr Thiers i Bordeaux kämpade med furst Bismarck, uppmuntrade sina landsmän och sökte vinna kapitalisterne, stämplade legitimisterne och orleanisterne mot honom. Så länge som hans svåraste uppgifter ännu voro olösta, aktade sig hans fiender noga för att bereda hans fall; men så snart den siste preussiske soldaten blifvit genom hans ansträngningar aflägsnad från Frankrikes jord, störtade de honom. Sedan hr Thiers lemnat presidentskapet har den hållning han intagit varit utmärkt at en värdighet, som icke kan öfverträffas. Han har aldrig dolt sina Bsigter, men har, å andra sidan, aldrig lånat sig till kombinationer, afsedda att göra regeringen några svårigheter. Sin öfvertygelse att kungalömets restauration är en omöjlighet, uttalade han tydligt redan under det han ännu var president, och han har upprepat densamma i Vizille. Då I ej ären i stånd att ipprätta en monarki, grundläggen en republik, och gören detta fritt och öppet. Detta, som är kärnan och hufvudinnehållet af hans senaste tal, har varit tyngdpunkten i alla hans uttalanden under de senaste två åren. Det är en maning till eftertanken och det sunda förnuftet, gjord lika mycket till orleanister och legitimister, som till hvarje annat politiskt partii Frankrike. Hr Thiers förbigår alla teorier, hvarje abstrakt förkärlek för den ena eller den andra institutiotionen,. och frågar blott hvilket som för Frankrike, under degs närvarande förhållanden, är det bästa: Den politik, mot hvilken hans maning riktas, är den, som med vett och vilja vill bibehålla ett provisoriskt sakernas tillstånd, och i främsta rummet mot det så kallade personliga septennatet, som förlänger alt det elände, som är en följd af en oviss, osäker ställning, alt melan det gör anspråk på att erbjuda Frankrike en fullkomligt ordnad styrelse. Hade let varit öfverensstämmande med hans afsigter, skulle hr Thiers hafva kunnat visa hurn just den icke definierade ka rakteren af marskalk Mac Mahons preuidentskap försvagar regeringen och beröfvar Frankrike det förtroende, det borde hysa för den makt som hemma och ute skänker det sitt skydd. Men händelserna visa allt för tydligt sanningen af detta faktum. Frankrike åtnjuter icke utomlands let anseende det borde och dess ord hafva j den vigt de skulle ega i förhållande till landets styrka, och detta emedan de främmande staterna se hur svag dess verkställande makt är, och huru oförmögen den är att utöfva något inflytande på händelsernes sång. DÅ hr Thiers höll sitt tal i Vizille var ännu ej resultatet af valet i Marne-etLoire kändt, men betydelsen af republika: nernes seger här, liksom af bonapartisternag i Calvados och Nicvre, är den, att Frankrike afgjordt förkastar projektet att låta sig dömas till ännu 5 år af ovisshet och osäkerhet. Det är för landets önskningar som hr Thiers ännu en gång gör sig till orsan. Emedan han är en parlamentarismen hyllande statsman tror han att ett lugnt, hofzamt upprepande af en rättvis begäran slutligen skall bära frukt. Allt är möjligt för den som vet att väntå, och Frankrikes republikaner lägga nu i dagen en förmåga vtt vänta, hvilken ingen förr trott dem ega. Marskalk Mac Mahons ministrar äro bland Frankrikes mest inbitna partigängare och säkerligen oemottagliga för alla skäl; men ir Thiers maning skall ändå förvisso ej blifva utan verkan. Fransmännen, hvilka under len mörka period, som följde på fredsslu-, set, dag efter dag vaktade efter att uppånga hvarje uppmuntrande ord från Thiers nun för att nära sitt än med hans råd, dy. -Z0 mL dö I fet ofta SA nt Dre Bet Hk Dt fl ENE fed or TS br VO br DY Bk Let, we nm Brå I kod bad NE Få bl Sd AA fa or BA kl ————————— LL 0 9 00 00 t(N MR kr ft VR Bi DR Et JR Kn kr Br är. fär ft dn ft nt nt a RR skola jublande helsa dön välkända stämnan och vid dess ljud hömta nytt mod. Hr Thiers är en republikens försvarare, blott smedan det endast är medelst den sammas nstitutioner som Frankrike nu kan styra ig sjelft, och han begär att den fritt och ippet må antagas, Tiksom den, hvilken tambetta i söndags offentliggjorde, är denna ippmaning stäld till de moderata medlemnar af nationalförsamlingens höger, hvilkas öster skulle vara nog för att upprätta reubliken, men hvilka hittills tvekat så nart en kris stått för handen. De säga ig vara den lugna klokhetens män, dock unna de ej framvisa en statsman, så erfa en och klarseende som hr Thiers, hvars åd de hittills fruktat att följa, Händel erna skola likväl måhända snart komma em att på nytt taga sin ställning i skärkådande, och då skola kanske de helsoamma följderna af veteranens råd visa sig. MO us 0 ÅA he por gt ker kt bota DO LS RSSENSSET SEG SR JM ERE, ISRPPESSE JAR 7 NN. på