Aftonbladet – 3 oktober 1874, sida 2

FN TTT ER NESS Äfven ur en jannan synpunkt är sparanksredogörelsen för å 1872 egnad att eda tanken in på nödvändigheten af en sparbankslag — nämligen ur synpunkten af ni Iröjsmålet med berättelsens offentliggörande. Så länge ej dessa redogörelser kunna sel? lagen förr än efter 154 å 2 års förlopp! sfter räkenskapsårets afslutande, är ej allt Y väl bestäldt. Visserligen uttalar Statistiska centralbyrån i ifrågavarande brsberättelse sin fägnad att kunna utgifva den några månader tidigare än vanligt och uttrycker sin förhoppning att framgent kunna fortgå på samma bana, men den tänkande kan ej gerna undgå att inse vådorna af den fullk komliga frivillighetens väg. ti Efter desga inledande anmärkningar gå h vi att redogöra för det vigtigaste af deni? föreliggande berättelsens innehåll, hvilket t är förträffligt egnadt att åskådliggöra en t sida af de senaste goda årens verkningar. Sparbankernas antal har endast helt obetydligt ökats under årets lopp; vid dess? glut voro 266 i verksamhet, deri inberäki; nade sparkasse-afdelningarna vid några folk-1T banker. Dess större har tillväxten varit af delegare och desses behållning. De förre t voro vid årets slut till antalet 486,339,1 hvilket utgör en tillväxt sedan 1871 af 1715 procent: och sedan 1862 af 133 procent; de(1 1 E) ras behållning, 87,739,515 kr., angifver en ökning sedan 1871 af 22 procent och sedan 1862 af 187 procent; årets insättningar, 30,768,651 kr., motsvara en ökving sedan! 1871 af 19 procent och sedan 1862 af 359 i procent; och sparbankernas egna medel, T 5,093,079 kr., hafva ökats från 1871 med 1 9 procent och på 10 år fördubblats. I alla nyse nämnda hänseenden intager is bland rikets förvaltningsområden Malmöhus län den främsta plateen, hvarpå i regelnl! följer Stockholms stad samt derefter Götek borgs och Bohus län. Såsom exempel må bs anföras, att Malmöhus län år 1872 i sinaj sparkassor hade större omsättningar än hela : rikets 10 år förut. ; Fördelningen af sparbankerna på de olika l nejderna företer mången egendomlighet. Tätast förekomma de på Gotland, der 1 sparbank öfver hufvud finnes för hvarje 1, ; qvadratmil. Sämst lottadt är Jomtland med allenast en enda sparbank för sina 444 qvar! dratmil. Riksmedeltalet ur denna synpunkt ! är numera 1 sparbank på omkring 14, qvadratmil, mot I på 25 kr 1861. Lägges folkmängdssiffran till grund för jemförelser, så visar åter Gotland gynnsammaste och Jemtland ogynnsammaste förhållandet, i förstnämnda län räknas allenast 2712, men i Jemtland 72,506 innev, på 1 sparbank. Riksmedeltalet är 1 sparbank l! för 15,979 personer, till hvilken siffra 1861 års (25,111) så småningom nedbragta, r 1881 var medeltalet delegare i en sparbank 1278 personer och hvarje 20:de af landets invånare egde sin sparbanksbok; år 1872 räknade hvarje sparbank i medeltal 1828 kunder och hvar 9:de person egde insatta besparingar. Medelvärdet af hvarje sparbanksbok har så småningom från 145!a kr. (år 1866) höjt sig till det nuvarande beloppet 180 kr. 41 öre, Beloppet är ej högt, men till en del åtmistono förklaras saken af den batydliga tillströmningen af nya delegare, hvilkas i regeln ännu små insatser måste sänkande inverka jemväl på de äldre kapitalisternes bohållningar. Högsta medelvärdet å sparbanksbok visar Jemtlandg län (258: 28), lägsta Gotland (95: 13). Från och med är 1856 ega vi årliga uppgifter om insatt och uttaget belopp. I medeltal utvisar qvingvenniet 1856—60 en rörelse af 11!s millioner kr. 1861—65 — dito 18 a a 1866—70 dito nära Bla 1871 angifver siffran 40,383,640, deraf insatser 25,811,580 kr. och 1872 angifver siffran 49,252,958, deraf insatser 30,768,651 kr. Vid jemförelse at 1872 års siffror med 1856 äårs visar sig, att insatserna ö-dubblats och uttagningarna fördubblats. Den ärliga tillväxten af delegarnes innestående behållning var för åren 1861—68 väsentligen att tillskrifva ränteafkastningen å de insatta medlen. Från och med år 1869 har förhållandet varit j ett annat. Räntevinsten och insättningsöfver-) skottet hafva sedan dess utgjort: oesensennesr 2,152,236 kr. 2,217,405 kr. 2,531,456 7,406,601 3,129,146 11,239,520 .3,734,091 12,284,344 Sammanlagda angifva dessa summor ent verkställd besparing af öfver 442 million kronor, af hvilka mer än s under de tvenne : sista åren, Räntan har i allmänhet hållit sig vid 5l proc. ; Stockholms jemte några andra spar-i banker gifva dock allenast 42 proc., hvadan riksmedeltalet endast blir 4.91 proc. Förhållandet mellan sparbankens utgifter och den förvaltade samman är mycket Vexlande. För riket i dess helhet uppgår utgiftssumman ej till mer än 710 proc. Men särskildt i städerna, der dryga hyror och: höga aflöningar tillkomma, höjer sig utgiftsprocenten ända till 4 å 6 proc. af de förvaltade medlen. Lika vexlande är proportionen mellan del-t egarnes behållning och sparbankens egen fond (grundeller reseryfond), I medeltal utgör denna sistnämnda 5,8 proc. af den. förra; minimum företes af Stockholms län (ej fullt : 2 proc.), maximum (öfver 12 proc.) at Kalmar län. Berättelsen anmärker i fråga härom, att ännu allt jemt ett ganska betydligt antal, förnämligast smärre, sparbanker finnag, som ej ega någon eller åtminstone ingen nämnvärd egen fond, dels af den anledning att de saknat och sakna egen inkomst, dels derför att årsvinsten regelbundet fördelag bland delegarne, Då nu sparbanksstyrelserna icke alltid ärv ansvariga för de utlånade medlens behöriga Bterbetalande, kan det hända, att betäckning för en bankens förlust måste tagas af delegarnes insättningar, för hvilkas säkerhet icke är tillräckligt omvårdadt, när sparbanken kan komma i det läge, att den icke eger full betalvingsförmåga, hvilken förmåga förmodligen aldrig dragits i tvifvel af in sättarne, — Här antydes ännu en punkt i vårt sparbanksväsende, som onekligen tarfvar ändring. 1871 års förslag till förordning angående sparbanker innehöll ock bestämdt stadgande, att all vinst å rörelsen skulle ingå i en reservfond, ur hvilken omkostnader och förluster skulle bestridas: först då reservfonden stiger till öfver 10 proc. af de förvaltade medlen jemte ränta, må öfverskottet användas till allmännyttiga eller välgörande ändamål. Berättelsens sista afdelning om delegarnes klassifikation efter beloppet af deras innestående behållning är på det hela den minst tillfredsställande. Då, enligt hvad i tydliga ordalag angifves, betydliga hinder möta för erhållande af dessa uppgifter, så att de t, ex. för nu ifrågavarande år helt och hållet uteblifvit från 43 sparbanker med ett ansvarighetsbelopp af mer än 23!2 mill, kronor ( nära 27 proc. af det hela) och gifvits i förenklad form af åtskilliga andra sparbanker (bland hvilka Stockholms stads), föreställa vioss, att Statistiska centralbyrån j j Hatt (ue fo fe faks rn JR) NN RR HR RR — 2 kr