Aftonbladet – 2 oktober 1874, sida 3

Som Ruth emellertid ännu tvekade, sköt den förra formuläret ifrån henne till miss Ruffit med orden: Var god och fyll uti det. Miss Ruffit var sekreterare. Hon skref Jen vacker, italiensk handstil och stod till tjenst med att ifylla formuläret åt de platssökande, hvilka saknade god stil, något hvarmed föräldrar och målsmän vanligen äro mycket nogräknade. Första sidan var snart, utan några spörjsmål och på ett tillfredsställande gätt ifylld. En förtrolig bekantskap med alla vetenskaper ansågs nämligen såsom gifven sak. Härefter frågado den verkställande makten: Undervisar ni i franska? Ja, åtminstone grammatiken; jag talade som barn franska, men har sedan haft blott ringa öfnidg deri. Någonsin varit i Frankrike? . Endast en gång under tre månader, för många år sedan. (Den verkställande makten, vändande sig till miss Ruffit:) Skrif: franska, grammar tikaliskt. Skicklighet i att tala språket, förvärfvad under vistelse i landet. Men jag kan verkligen — b Ingen fäste någon vigt vid detta afrott. Och tyska? fortfor den verkställande makten. Jag läste tyska i skolan, men har aldrig varit i Tyskland och — Mrs Roper har vistats der under många Är och ansvarar för sina klienters skicklighet. Men jag är icke skicklig i tyska och vill ej gerna undervisa i detta ämne Skicklighet är alldeles öfverflödig. (Till miss Rudit:) Skrif: tyska, dess grammatik och literatur, Men jag försäkrar — Miss Ruffit lydde blott en makt och skref. Hvad kommer dernäst? Italienska. Italieneka kan jag icke alls Detta sade Ruth mycket bestämdt.