Article Image
I genom den opinionsyttring, som red, al TidIskrift för Hemmet nyligen anordnat. I Redaktionen af nämnda tidskrift sände aäm-) ligen till skolföreståndarinnor eller skolstyIrelser i godkända högre flickskolor en skrif-; lvelse med förfrågan, huruvida de för sina skolor skulle vilja begagna det erbjudna ! statsanslaget, eller om de ansåge att högre j elementarskolor för qvinlig ungdom skulle; under de med anslaget förenade vilkoren kunna existera. I häftena 3 och 4 af nyss; nämnda tidskrift meddelar densammas red. hufvudianehåilet af henne då tillhandakomna 22 skrifvelser. Af dessa uttala 16 den be-; stämdaste opinionsyttring mot anslaget, och de dervid fästa vilkoren, såsom fullkomligt oäntagliga. De öfriga sex svaren göra anslagets användbarhet beroende åels af detsätt, hvarpå orden högre elementarskolor tolkas af regeringen, dels af kommunösrnas beredvillighet att fylla bristen. I För att tillfyllest redogöra för de åsigter,: som rörande anslagets lämplighet sålunda gjort sig gällande, återstår nu blott att i korthet; referera hufvudinnehållet af några af dessa! svar. Regementspastor Lundegård, Tandskrona, skrifver sälunda att en elementarskola sådan som vår icke kan mottaga något statsanslag under sådana vilkor, som riksdagen behagat bestämma, ty det vore ekolars ovilkorliga död. — Hr E. Schwartz, Norrköping, yttrar att ingea högre elementarskola lär kunna åtaga sig de med stats! anslag förenade vilkorev, utan att förat vara. rikligen doterad. — Fröknarna H. och E. Zander, Örebro, antaga att ingen högre ij enskild läroanstalt skall kunna eller vilja begagna anslaget, så länge vilkoren äro så! betungande — — ty ingen lär väl kuana; anse ett så beskaffadt statsbidrag för en hjelp. Det vore snarare ett hinder. — Fröken BE. Risberg, Örebro, förklarar sig på skäl, i en längre redogörelse frawmstälda, ej vilja för sin skola mottaga ett på dylika vilkor erbjudet anslag, — Direktonen för Göteborgs nya elementarskola för flickor förklarar det redan på den grund, att elavernas årsafgilter derstädes nu vexla mellan 100 och. 250 kronor vara omöjligt att at riksdagens i detta frende fattade beslut kuana för detta liroverk draga nägon fördel Fröken S. Rudebeck, Göteborg, skrifver, att honnes skola har omkring 100 elever, af hvilka ungefär 6 äro helpensionärer, 10 frielever och de öfriga 84 betalande, i det de i skol sfgift erlägga tillsammans ungefär 9300 kr. Deraf ätgK: till hyra och ved 3000, vill 5 fasta lärarionor 4200 samt till extra lektioner, underhåll af materiel m. m. 2000, summa 9200 kronor. Skulle jag nu — skrifver fröken R. — enligt riksdagens förslag erhålla 3000 kr. mot vilkor, att skolafgiften ej finge öfverstiga 50 kr., så bo höfde jag, ntom deasa 3000 kr., ytterligare 120 elever för att få tillsammans den summa, som jag nu erhåller för omkring 80 elever. Hela vinsten blifver ju ett förökadt elevantal, utan attlokal eller lärarkrafter kunde ökas i förhållande derefter. Fröken Z. Krook, Upsala, skrifver att på dylika vilkor kan icke en god (och det är väl ändå bufvadsakon) högre elementarskola för flickor organiseras,. Vi förbigå åtskilliga andra skrifvelser af ett med dessa likartadt innohäll, och meddela till sist följande utirag ur en från rektor A. Norinder, föreståndare för Wallinska skolan i Stockholm och — enligt Tidskrift för Hemmet — skaparen a! den gymnasialkurs, hvarifrån vära flesta qvinliga studenter utgått, afgilven skrifvelse: Det är ailieles omöjliet att med åe stipulerade viikoren kunna mottaga riksdagens understöd. Den minsta möjliga samma, för hvilken ett högre elementarläroverk för flickor skall utan förlust ZE etableras och skötas, är 12.000 kr., och I j Härom har man redan Tatt någon kannedom I I får dock ej antalet lärjungar öfverstiga 100. I samma män lärjungennta!et tillväxer, mösto utgifterna naturligtvis äfven ökas, —— Hade, såsom åtskilliga riksdagsmän yrkade, bestämmelsen att skolafgiften ej får öfverstiga 50 kr. utgått ur riksdagens beslut, Gå hade man haft all anledning att glädja gig äfven i detta fall åt den frikostighet, com 1874 ärs riksdag visat elementarundervisningen i vårt land; Skulle deremot bestämmelsen om maximiafgiften af 50 kr. j qvarstå, så borde anslaget hafva höjts till 10,000 kr., och kande exempelvis dessa hafva utgätt med hälften från staten och hälften från kommunen. Gör nu kommunen iogenting till sakens befordrar, så torde den få hvila till nästa riksdag, då man kan hysa den förhoppningen, att den vunna erfarenheten — — skall gilva frögan dess rätta lösning: d. v. 8. att maximibeloppet alldeles iei:e bestämmes, ty derigenom till godoses förnämligast de förmögnares barn, elter, om denna bestämmelse skall qvarstå, att anslaget höjes åtminstone till 10,000 kr. Rektor N. uttalar sig derefter med bifall om riksdagens uppfattning af det lämpligare i att, åtmiostone till en början, uppmuntra enskilda elementarläroverk för flickor, än att inrätta flickskolor med fast stat, och anser, i likhet med riksdagen, att det är den högre elementarbildningen för flickor, com egentligen bör omhuldas, emedan för den lägre är ganska väl sörjdt genom de förefintliga flickpensionerna. Han slutar derefter sin skrifvelse med att uttala den förhoppovingen, att nästa riksdag måttel rätta den misskalkyl, som denna, helt visst ofrivilligt, begått. Af allt detta synes nu framgå, att riksdagens vidtagna åtgärder för qvinnobildningens höjande tarfva vissa jämkningar, för att ej förfela sitt syftemål, och att sålanda frågan om den qvinliga ungdomens utveckling genom en med statens understöd åstadkom-i raen högre elemontarbildning är en fråga,l som ännu saknar sin definitiva lösving. Landtmäteristaten. K. m:t har den 25 sistl. Sept. till förste landtmätare i Skara!; borgs län utnämnt och förordnat andre landt. mätaren i Kopparbergs län P. F. Lind. ström. Guldmi dalj

1 oktober 1874, sida 2

Thumbnail