mes, vid skolan antagas, attärlig berättelse : öfver skolans verksawhet afgilves, samt att skolan är underkastad den kontroll och. de vilkor i öfrigt, som af k, m:t bestämmas. K. m:t, gom nu den 11:te dennes godkänt detta riksdagens i förbemälda skrifvelse intagna beslut, har pröfvat skäligt förordna, att akola, som undfår del afnämnda anslag, skall vara skyldig lemna kostuadsfri undervisning åt en elev för hvarje till 300 kr. uppgående belopp af det läroverket beviljade understödet, och kungör vederbörande, som för någon skola önska komma i åtnju tande af dylikt understöd, att de ega till k,. m:t inkomma med ansökniag derom, dervid meddelande upplysning om skolans ärdamål, undervisningsplan och bestämmelser i öfrigt rörande elevernas afgifter, äfvensom bsräkning öfver skolans inkomster och utgifter för år 1875. I sammanhang med pröfning af ansökningen vill k. m:t besluta angående den kontroll öfver skolans verksamhet samt öfriga vilkor för understöds beviljande, som kunra finnas nödiga att föreskrifva. Således sknile nu frågan om understöd från statens sida ät undervisningsanstalter för den qvinliga ungdomens utbildning ändtligen hafva fätt en definitiv lösning, efter att i 30 år hafva hållits sväfvande. Ty vid 1844 års riksdag var det som bon första gängen väcktes, då inom ridderskapet och adeln, och i form af förslag om bildandet af en normalskola för flickor. Förslaget föll genom de tre ofrälse ståndens afslag, och frågan hvilade redan till 1856— 58 ärs riksdag. Äfven då väcktes inom ridd. och adeln förslag om anslag till en normalskola för fickor, ett förslag, : som nu ej helt och hållet förföll, utan gaf anledning till en skrifvelse till k. m:t från riksens ständer, i hvilken desse anhöllo att k. m:t täcktes läta uppgöra och till rikets näst sammanträdands ständer öfverlemna förslag till undervisningens ordnande för den qvinliga ungdomen med hufvudsakligt afseende fäst på bildandet af lärarinnor. I sin till nästföljande riksdag afgifna skrifvelse i ämnet förklarade sig k. m:t hafva funnit det hvarken lämpligt eller, med afseerde på de betydliga kostnaderna, för närvarande möjligt att oråna den qvinliga ungdomens undervisning på ett skdant sätt, att denna, liksom den manliga, hänvisades till offentliga undervisningsanstalter, utan inskränkte sig k. m:t till afgifvande af en plan till ett institut för bildande af lärarinnor. Denna plan ogillades af riksdagen, som i stället anvisade raedel till bildandet af ett lärarinneseminarium, hvilken anstalt kom till stånd 1861. Men tanken på högre elementarskolor för den qvinliga ungdomen var derför ej död. Redan påföljande riksdag väcktes två motioner, af hvilka : en föreslog tillsättandet af en komit6, som skulle hafva att uppgöra ett fullständigt organisationsoch kostnadisförslag för högre bildningsanstalter för qvinnor i alla de städer, ) hvilkas folkmängd i förening med den om-! gifvande ortens uppginge till det antal, att en skola der borde grundas, hvarvid borde beräknas säväl hvad städerna och orten vore villiga eller borde åläggas dertill biåraga, som ock hvad staten borde tillskjuta. Nu framträdde säledes för första gången Bsigten om kommunens skyldighet att i kostnaderna deltaga. De båda motionerna föranledde dock ej annan Atgärd, än att rikadagen beviljade ect belopp till inrättande af en normalskola för flickor, förenad med lärarinneseminariet. Å sista ståndsrikadagen upptogs åter frågan af tvänne motionärer, och denna gång. aflät riksdagen till k. m:t en skrifvelse med anhållan att k. m:t ville låta utreda, dels i hvad mån offentliga läroanstalter för qvinlig ungdom kunde anses vidare böra på statens bekostnad upprättas, dels huru, i sådan händeles, dylika anstalter borde organiseras. Till alla de skäl, som förut anförts för upprättande af flickskolor, hade man nu fått ett nytt: behofvet att, då man gett sig nödgad att vidga om: rådet för qvinnang medborgerliga verksamhet, äfven bereda henne tillfälle att erhålla en för detta ändamål erforderlig undervis ning. K. m:t tillsatte nu ock för ärendets utredning en komite. Men först till 1873 års riksdag afgafs en k, prop. i frågan, ktföljd af det betänkande, de 1866 tillsatte komiterade uppgjort. K. met föreslog i dena sin-prop. bildandet af 4 elementarskolor för qvinlig ungdom på statsverkets bekostnad och med 3 ettåriga klasser för barn mellan 9—12 års ålder. Men rikedagen, som ansåg att dessa skolor ej kunde uppfylla det med dem afsedda ändamålet, afslog den k. prop. och anhöll på samma gäng att k. m:t ville för näst sammanträdande riksdag framlägga nytt förslag i hvad mån och under hvilka vilkor staten må understödja af kommuner upprättade undervisningsanstalter för qvislig ungdom. Den af 1873 års riksdag uttalade önskan gick k. m:t till mötes genom sia iår aflåtna rop. I densamma begärdes ett förslags-anslag å 50.000 kr. att använda till understöd åt af kommuner upprättade 3-, 5eller 8 klassiga elementarskolor för flickor, under hufvudsakligen följande vilkor: de kommuner, som önska statsbidrag för upprättande af dylika skolor skola kostnadsfritt upplåta lokal och ansvara för att vissa bestämda minimibelopp komma skolkassan till godo, antingen genom skolafgifter eller på annat sätt, mot det att staten bidrager med dubbla sum man af hvad som på detta sätt till skolkassan inflyter, dock icke öfver ett visst maximibelopp, utgörande för treklassig skola 3.333: 33, för femklassig 6,666: 66 samt för åttaklassig 12,000 kronor; lärjungarnes afgifter få ej bestämmas högre än till 40 kr. för lärjunge i de tre lägsta, 50 i fjerde och 1 femte samt 60 i de högre klasserna; hvar ! tionde lärjunge vid läroverket skall ätnjuta kostnadsfri undervisning, Ståtsutskottet ) fann-betänkligt att biträda detta förslag och: uppgjorde i stället ett helt och hållet nytt, 1 som återfinnes i riksdagens här ofvan re-f fererade Bkrifvelse af den 16 sistlidne Maj. i! I Första kammaren bifölls detta statsut s skottets förslag utan ordskifte. I Andra l: kammaren uppstod deremot ett ganska liff J Z ( ligt sådant, under hvilket af hrr Dickson, Törnebladh, frih. Fock m. fl. gans :a skarpa 7 anmärkningar uttalades mot förslagets lämp. lighet. Emellertid bifölls det äfven här, dock blott med 93 röster mot 70, som afgåfvos för ett af hr Dickson framstäldt ändringsförslag, afseende bland annat att besm AlgsAnR man 2.