Aftonbladet – 28 september 1874, sida 3

g—— tagande till adjunkt derstädes. Det varen grym missräkning, och ni kan ej annat än erinra er, huru ledsen jag förklarade mig vara då genast. ; Nej, mrs Lovell kunde verklisen icke på minna sig några uttryck af ledsnad; Men, gom redan blifvit sagdt, mrs Snookes fick aldrig motsägas, och säledes nickade mrs Lovell medgifvande, hvaremot den ynpgeta af misserna Snookes, hvilken i alla tider haft ett hemligt tycke för den vackre mr Thornton, tämligen näbbigt inföll: Åb, söta mamma, det är då ett löjligt påstående! Hvarför hörde du honom då aldrig i aftonsången, då han predikace här i kyrkan byar söndag ? Aftonsången! upprepade båda fraarna på en gång. HMvad tänker du på, barn? När går bättre folk i aftonsången? Åb, om mr Tkorgton nu predikade här unter aftonsången, sTuwls kyrkan vara fall, derom är jag öfvertygad. Ja, hvem har påstått annat? lydde det föga logiska svaret, Jag Vet vivst, att jag skulle gå att höra Xonom hvar enda söndag, om det ej vore ON värmen och trängseln. Mitt hufvad är ioxe så starkt, som det har varit, och blodet rusx.t omkring i kroppen, så att jag sannerligen ibland icke vet, om jag, står på hutvudet ller fötterna. Det sa jag honom sjelf här öM dagen, då vi träffades på en middag hos mr Cheerman; jag frågade, om han ville visa 088 den äran att äta middag hos oss i morgouv inom en vald krets af vänner; men han svarade, att skulle han antaga alla gästfria bjudningar af sina forna församlingsbor, kunde han icke få någon tid öfrig för de nya, hvilket yttrande, såsom Snookes sade, just öfverensstämde med hans gamla impertinens; Smen nookes är alltid så simpel i sitt tal;