Aftonbladet – 26 september 1874, sida 2

L4,000 man uttägat till stadens understöd. aj Oarlisterne uppgifva dock, att de tvungit!en Moriones att åter draga sig tillbaka till!gjt Tafalla, Sannolikt skall det icke, benägna jr som de båda motståndarne äro för kamp, lime Iröja länge, förrän det kommer till strid vid pe Estella. En annan underrättelse från Spa-!ka nien, ehuru icke af det allra färskaste da lmi tum, gäller ett bref, som ryske kejsaren ig, skulle ha tillskrifvit Don Carlos. Bretvetlin föreföll till en början högst apokryfiskt och ot mottogs också som sådant af en del af denlo europeiska pressen. Ännu har visserligen lj: icke blifvit ådagalagdt, att brefvet är au-lpj tentiskt; men de ryska officiösa organernas uj undflykter och lama protester tyckas bevisa, jpg att brefvet verkligen existerar. Uti skrit-lg velsen uttrycker kejsaren sin sympati förlo Don Carios och uttalar den förhoppningen, lp, att Spanion åter skall komma till lugn och g ordning — naturligtvis genom Don Carlos! de seger. Som bekant har ryska regeringen lp: vägrat att erkänna Muadridregeringen, ochihe redan denna ovilja mot den republikanska lyj regeringan tyckes utgöra ett bevis för möj-1E ligheten af ett uttalande i ofvan antyddalp anda frön den ryske kejsaren, Ena annanlp underrättelse från Spacisn är af ännu ku-lp; riösare natur. Den meddelar ingenting mer!k, eller mindre, än att grefven af Chambord skulle genom en särskild kurir ha låtit öf-lqe verbringa till Carlos det budskapet, att han lj; till sin älskade nevös förmån afstode frånlg sina rättigheter och anspråk på franska troge nen. Denna grefvens af Chambord ädlajta sjelfappoffring bör djupt röra icke blott Don1ly Carlos, utan äfven de spanska och franska lg folken, som nu hafva utsigt att blifva för-lg ebado till ett stort och ärofullt helt: under! hägnet al ett på krigarärans och statskon Ip stens områden lika berömdt namn, Dettalg förkrossande slag skola sånnolikt icke dåelg spanska och franska republikerna kunnalg motstå. Otvifvelaktigt skola de, förkrossade, ly falla till föga för Carl VII:s fötter, och det! R kommer väl icke att dröja länge, förr än den Iz upplyste och menniskovänlige czaren skallly få se sin dröm om Spaniens återupprättelse sg under den legitims konungen uppfyld.j1; Hvilket plus i hans glädje, att äfven Frank-1;; riko kommer i åtnjutande af samma lyckalsg och förmåner. Hvilken glädje för den frej !E dade ätten Bourbon att i en så värdig re-, presentants person åter komma upp på mak-p tens tinnar! Ett bref från Geneve till Journal des Dåebats omnämner en arbetarliga, bildad af per-)d soner, som utträdt ur Internationale. Den d nya föreningen anser att Internationalelk misstager sig, då den söker åstadkomma dett moderna samhällets upplösning och skapan-V det af nya politiska och ekonomiska insti tutioner. Det mål, denna förening sträfvarjin att nå, är arbetarklassens emancipation, ett 1 mål som den vill söka att steg för stegl!l uppnå. Samhället kan icke på en gång om-å skapas, och såsom ledare vid den så små-l1 ningom skeende omgestaltningen få icke fi-j losofer och reformatorer användas, Inter l nationale förebrås vilja skapa en helt och! hället kosmopolitisk rörelse och taga tilll! ledare män, hvilka aldrig varit arbetare och ? således ej kunna förstå arbetarnes känslor jl och behof. Arbetarnes ställning är, sägesis det, allt för beroende, i det deras afiöningar! fullkomligt egenmäktigt bestämmas af ar-j! betsgifvarne. För att åstadkomma sin emancipation måste arbetarne agitera för allmän rösträtt inom alla land, der den ännu icke är införd, och der den finnes måstel! de inverka på lagstiftningen och styrelsen i frihetens och jemnlikhetens, i utvecklingens och det allmänna bästas intresse. ArI betarne måste äfven ordna sig så, att de kunna underkandla med sina arbetsgifvare såsom lika berättigade. Inom hvarje yrke, säges ; det vidare, bör finnas en lokal förening, . som skall underordnas en högre inom samma industrigren, och årligen bör hållas en internationel kongress, sammansatt af delegerade från de internationslla korporationerna och de nationella föreningarna. De särskilda föreningarna skola bistå hvarandrai alla ekonomiska tvister, medelst emigrationen skapa en jemn fördelning af arbetet och öfverenskomma om en likformig aflöning. — De, som stb i spetsen för dennaj, rörelse, äro guldsmedsarbetare med goda förtjenster. De hafva nyligen haft en en-I skilds kongress, vid hvilken icke mer än tio ; delegerade sammanträdde. Den tidning, som af dem utgifves, innehåller intressanta kor; respondenser, särskildt från England. Dej. ha föreslagit ett förbund med de engelska I Trade Unions, men de senare hafva begärt lett års betänketid, på den grund att arbetarne i alla land, utom England, stå under. ledning af revolntionsmakare och män, som ej sky våldsamma åtgärder. Till svar härå yttrar Gendvekomiten, att nåmnet på det) land, från hvilket framställningen utgått) borde hafva förhindrat dylika anklagelser. : Schweiz arbetare, skyddade af långt bättro. institutioner än Storbritanniens, ha längel pjutit vida större frioch rättigheter än dem, som de senare nyligen förvärfvat, och. hafva aldrig visat sig desamma ovärdiga. De tillägga: Vi äro federalister och icke kosmopoliter; vi förstå kärleken till detj land, den provins, den kanton, den kommun,: den korporation, till hvilken en man hör. l Denna känsla skall endast, i enlighet medj rättvisans lag, stå tillbaka för yttringarna af den federala andan. — Huru vida denna arbetarliga skall utveckla sig från sitt primitiva tillstånd och lyckas att uttränga Internationale, det återstår ännu att se, I Wien har uppmärksamheten för ett ögonblick varit vänd från utrikespolitiken och förvecklingen i Spanien genom ett kännbart nederlag, som ministeren Auersperg eller rättare sagdt finansministern Depretis och handelsministern Banhans hafva lidit i en fråga, som skulle ordnas till sammans med den ungerska regeringen i Budapest: upphäfvandet af den: österrikisk-ungerska spaamklstullen. Det österrikiska kabinettet har anbefalt denna åtgärd som särdeles vigtig och under kejsarens presidium hölls den 19 denneg i Budapest ett ministerrkd, i hvilket fyra österrikiska ministrar deltogo; resultatet var, att ministören Szlawy väg rade att gå in på någon modifikation af spanmålstullen. Anledningen till denna strid I mellan monarkiens båda hälfter ligger något längre tillbaka i tiden. Spanmålstullen blef i Mars detta år på anmodan af den ungerska regeringen upphäfd genom ett kejserligt dekret; riksrädet inskränkte tiden för upphäfvandet till den 1Okt. utan attut-. tala sig om sjelfva principen. Emellertid hade fribandeln visat sina goda följder påj ett så tydligt sätt, att stämningen i Maj! var, både i Österrike och Ungern, afgjordt.. -för spanmålstullens totala afskaffning. Om : ministeren denna gång förelagt riksrådet ett förslag i detta syfte, skulle det otvifvelaktigt hafva blifvit antaget och Ungern skulle då säkerligen ha gått samma väg. Men i Juni erfor man af officiösa tidningar, att det var finansministern Depretis afsigt att åter införa spanmålstullen. Neue fr. Presse satte genast i gång en häftig agitaation deremot och föranledde landets flesta handelskunder att bestorma finansministern med petitioner och adresser om tullens totala upphäfvande. I Wien-pressen be