— tid rakt på sake bt. och det gjorde han äfven nu: Miss Edgeraous, då jag talade vid mrg Leigh om er, hade ja 3 hoppats att kunna tjena er. Sov, saken h 1 hår vändt sig, anser jag, att d at skulle A arit mycket bättre, om hvarken Jion elfer jag bade blandat oss i era angeläg enheter. Å z Nej, nej,, inföll how litt, ni skulle ej säga så, om ni visste, att mina böner hafva i allt blifvit uppfyllda. Jag insåg från början, att en skollä.rinnas kärda arbete icke var ett passande lif för Bliriam, Och nu trify as hon och tatvt så vär till: samman; de fattade genast til lgifvenhet för hvarandra, tant Emily säger, atti Miriam hädanefter skall ance henne sö en mor, att hon ska Il få inhemta de talanger, hvilka äro på mol et, och föras ut i den eleganta verlden. Ruth sla tade sitt svar med något, nom liknade en suck; men då doktor Cameron vände sig om för att-se på henne, var det lilla bleka ansigtet luget och leende. Jag gillar ej er systers nppförande, sade han hastigt och något sträft. Rath såg; så olycklig ut, som hade före. bråelser ) riktats mot henne sjelf. Ni för icke tä ska illa om henne; det är orätt, ja, grymt; hon är så god, så undfallande och vänlig. Tant 1lmily sade mig, att ni hade kallas Miriam er engel, och det är hon äf. ven, Ming ni icke, hur tålig hon var under; sin sju! xdom?:? 4: Jag min sg, hur a tålig ni var. Hvem ki inde a anat, då hon var så tålig, så nöjd med allt? Ni lofvar ju att icke tänka något ofördelaktigt om henne — eller hur? Ruths båd. ögon och ord voro mycket innerliga och bedjande, men doktorn tyck