Aftonbladet – 25 september 1874, sida 3

tes icke vilja gifva med sig) Han var missnöjd med sakens utgång och önskade både sig ock sin gamla vän ned i hafsens djup, emedan de stört lugnet och hatmonien i detta enkla, stilla hem. Hans sjelfförebråelser fördubblades, då det blef honom bekant, ätt mrs Leigh föreslagit att adoptera Miriam och sålunda alldeles skilja henne från sin syster. Vi ha skledes här åter den gamla historien oi den rike mannen och det enda lammet, utbrast Cameron förbittrad. Det ämnar jag icke tillåta; antingen tar hon eder båda eller ingendera. Men hon erbjöd äfven mig ett hem, ja hön vär riktigt angelägen, att jag skulle antaga det. 4 Ja, jag förstår — på ettsådant sätt, att ni icke kunde svara ja Nej, jag kuäde ej antaga hennes tillbåd, sade Ruth ödmjukt, men bestämdt. Hvarför icke? Derför, att ehuru tant Emily nu är både vanlig och god, jag ej kan glömma, att hon fordön? en gång gjorde min stackare far sh olycklig. Det var icke långt efter man: mas död, Av. han var alldeles förkrossad af sorg, som hör skref ettbret till honom, Jag var då endapt ett litet barn, men jag visste, att brefvet Fer från tant Emily, och då han läste det, shg jag, hora han blet mycket blek, och då han vek ihop brefvet, töllo två stora tårar derpå — den enda gång som jag såg honom gräla. Efter hans död. fann jag brefvet, och då förstod jag äfven, hvarför han från den dagen aldrig nämnde hennes namn. Hvad hon sade om honom, det tror jag icke han brydde sig om, men hon skref äfven att det var han, som hade förorsakat mammas förtidiga död, då han locEat henne ifrån ett bekymmerslöst och yp