Aftonbladet – 22 september 1874, sida 3

C. W. Scheele. ) Trenne män bidrogo under den socatr hälften af det förra Etrhundradet att omg stalta kemien och att med jättesteg för den vetenskap framkt, hvilken utgjort e af de kraftigaste häfstänger för nutiden industri och åkerbruk och mäktigare än p litiska revolutioner biilragit till utbildnir gen af det samhällsskick, som utgör vå tidsperiods stolthet. Med rätta kunna dezs män derför göra anspråk på vårt erkär nande och med rätta riäkuas de bland de förgångoa ärkundradets allra förste. En af dem, engelsmasnan Priestley, grun läggare af vår kärnedom om da vigtigast gasarter och jemte Scheele upptäckare a syrgasen, var en stridslysten ooh oförårag sam dissenter-predikant, som skall hafv författat 80 volymer teologiska, polltiek och pedagogiska arbeten och som derjemt egnat sig kt-kemiska undergökningsr. Dess senare forskningar, med bvilks han dock, er ligt egen utrago, endast tillfälligtvis sys selsatte sig, hafva ledt till utomeorden ligt vigtiga upptäckter, hvilka för all tider tillförsäkrat honom efterverldens be undran; de teologiska arbetena Äter till et lif follt af stormar och strider och förföljel ser, för hvilka khan, efter att hafva get sitt hus i Birmingham, sina manuskrip och böcker uppbrännas, slutligen nödgade flytta öfver från sitt fria men fördomsfull: fädernesland till en aflägsen del af Amerika Här dog han 1804, långt efter det han vetenskapliga verksamhet afstannat. Den ardre, fransmarnon Lavoizier, tle genom det ordrande snille, med hvilke han visste tolka Scheeles, Priestleys och sina egna upptäckter, grundläggare af der moderna kemien. Helsa, rikedom och gynna samma yttre förbållanden, tycktes tillför säkra honom, kemiens Newton, en lång, fö: vetenskapen fraktbringande, af näringsomsorger oatörd verksarshet; men i sin man naälders fulla kraft föll han ett offer för franska revolutionens stormar. Vid 50 års klder blef han gillotinerad i Paris den Maj 1794, . Den tredje var svensken C, W, Scheele. Ätven han förföljdes af Priestleya och La vojsiers oblida öde. Efter ett lif tillbragt under de mest anspråkslösa yttre förhöllan den i en af Sveriges obetydligasto emåstäder fick nämligen äfven. han en förtidig död i sin kraftfollaste ålder och juxt då ett fullt erkännande i eget land ändtligen tycktes komma honom till del. Om Carl Wilhelm Scheelez enskilda lefnadsomständigheter fiones föga märkligt at: nämna. Han föddes 1742 i Stralsund, hvarest fadren var en handlande, föga rik på avdra håfver än en talrik barnskara. Dei femte sonen, Carl Wilhelm, tycktes i likhot mad så väl Linng som Berzelius under sin första ungdom icke visat någon fallenhet för den tidens företrädesvis klassiska studier och ansågs derför i början som den minst lofvando i syskonkretsen, Detta, jemte den hög, som hos gossen tidigt röjde sig för farmaci, förmådde fadern att sända honom vid 13 ärs ålder i lära hos apotekaren Bauch i Göteborg. . Valot tyckes ha varit lyckligt eller ätminstone oj allt för ogynsamt för utbildandet af apotekaregossens sedermera så fruktbringando kemiska snille, Han uppehölls nämligen här ej allt för länge med drängsysslor och mekaniska bandarbeten, utan fick snart sin plats på sjelfva laboratorium. Efter att hafva tjent ut sin sexåriga lärotid i Göteborg, dröjde Scheele ärnu tvenne år derstädes, men flyttade sedermera till Malmö, Det friska, vetenskapliga lif, som den tiden var rådande i hufvudstaden, hoppet om arbete, erkännande m. m., drog dock snart den ungo apotekar-slevens häg bort frön den, i jomförolse med hans öfriga lefnadsförbållanden, temligen lämpliga och anrenäma platsen i Malmö, hos apotekaren Kjellström, on af Linns lärjungar, och relan 1768 emottog han derföre anbudet af en anställning ä apoteket Korpen i Stockholm, Emedan Scheele härstädes förestod recepturen och således blef mindro i tillfälle att befatta sig med laboratorii-göromålen, var han oj heller nöjd med donna sin nya ställning, utan flyttade inom kort (hösten 1770) till Upsala, dit Bergmans frejdade namn lockade en mängd så väl inländska som utländska adepter 1 do kemiska vetenskaperna. BScheelo gjorde här snart bekantskap med denne utmärkte, mångsidigt lärde vetenskapsman, Upsala högskolas öf) Då vi införde inbjudningen till tecknande af bidrag till en minnesvård öfver Scheele, lofvade vi att meddela en framställning af den store vetenskapsmannens lif och verksamhet, hvilket löfte härmed fullgöres. Uppsatsens författare, en af inbjudarne, har här delvis begagnat en sin, för flere år sedan i en föga spridd fack-tidskrift offentliggjorda lefnadsteckning öfver Scheele.