Aftonbladet – 22 september 1874, sida 2

Jerdad 101 JUBVIR SALCYEE, OCh alsandanldel ali trupper till södern har af rogeringen blifvit instäldt, Så långt är allt godt och väl. li Men med invsurrektionens undertryckande! äro icke de anledningar, sor: framkallat den. samma, utplånade, ech det sociala eländet il de förra slatstaterna är lika stort som någonsip. Det lugn, som nu inträdt i New Orleans, innebär derför icke någon garantil för framtiden och sannolikt skall det ickel: dröja länge, förrän:hatet mellan de hvital och svarta åter skall uppbiossa i blodiga strider och gatukravaller. De hvitas begär att bringa den för hvarje dag mäktigare regerbetolkningen i ett slags träldom och deras hat mot norden kunna icke hatva några andra följder. Plantagsegarne tyckas ingenting hafva lärt af den hårda dust, de utkämpat fö kunza genom illekonsa Big den makt, do förlorat. Orimlighoeten af desgal försök framgår på ett ganska klart och upplysande sätt ur en fra ning af arbets förhållandena i södern, gow medåelas at Daily News. Dersa förhållsnden ekildras på följande sätt al den nämnda tidningen: Ingeustädes i söde n tyckes förhållandet) mellan de färgade och hvita ha blifvit heltÅ och hållet vänligt efter kriget, Negerracenframställes vanligen som obenägen att arbeta och oförmögen avt uträtta något, omji den icko jämt äggas af uppgysingsmannent4 och ku:bonden, I hvad mån denna bsigt är li befogad, kan bedömas at den omständigheten, alt i de hufvudsakligen bomu distrikter, der I d. slafvar före kriget. Da arbeta under nya förhållanden, men nästan lika myckst göres, soml i det forna slafveriets dagar. Orsaken tillli den färgade racens beslut och förmåga attlt hälla sig uppe. Det sales, vttsånnart slafdess varit stadd i ett raskt förfall. San ningen tyckes vara, att myckat få nogror omkommo under kampen och att de, så snart den var öfverstårder, började flytta till bomnllstrakterna. I Louisiana äro de förberr-Å1 helt naturligt regeringen kommit i deraszle händer. Dst är den hvita minoritetensi moistånd mot denna nya och vederstyggliga form af stt uppenbart öde, som välfullt; genora sitt antal ståndliga föröknin: säga, genom sin djerthet, sätta de sig i besittning af landet, och rågra tro, att ex grupp af sydstaterna skall blifva en negerafdelniog af r ken. De hvita mäste finna sig i sitvationen eller utflytta; för närvarade förkasta de detta alternativ och)! försöka en tredjo utväg, som består util att söka svinga upp gig till en berrskandel: kast under formen at en demokratisk styrelse. Negern måsto helt naturligt tagas med il räkningen som eit beståndande element i södern. Det ligger något nästan fruktansvärdt i da siffror, gom resulterade af folk-) räkningen år 1870 och hvilka visade eal ökning af tio procent för negerbefolkningen nnder da tio föregående oroliga åren. År 1860 bestod den färgade befolkningen atj 3 953 760 slafvar och 488.070 fria män, ärl 1870 ut, jorde de fria färgade inbyggarne) 4,880,000 mäv, Det bör erinrag, att detta har varit tillökningen blott och bart i del södra staterna under just de år, då det all mänt sades, att nogrerne blifvit decimerade och hö!la på att dö ut, Om de hatva fort) satt att dö ut i samma skala efter 1870, måste i staterna söder om Potomac för när-) varande finnas minst 5 mill, färgade inbyggare. De äro något ojämat fördelade på denna area och tyckas visa en benägenhet att draga sig mot Mississippidalen. I många delar af staten Mississippi utvecklar sig småningom en negermedelklass i form at små jordegare, handlande, farmors, lärare ochå nppsyningsmän, Men maszau af den färgade befolkningen är och mäste förblifva jordbruksarbetare, På söderns jord och un-. der söderna sol kan intet aunat arbete tällal. med deras. Ivita män kunna visserligen också arbeta och trifvas på plantagerna; men de befiana sig icke bär i sina vanliga naturliga förhåätlanden, hvilket negern gör. De stora plantageesarne kunna ingenting uträtta utan negrer. Det finnes icke i stärderna några skaror af hvita, som taga sig en ledig dag för att skörda bomull, lika som londonboarne begifva sig till humlegärdarna i Kent och Surrey för att hjelpa till med skörden at denna växt, Bomullsodlaren är beroende af negrerne, som boin: vid eller på hans egendom. Han underhäller dem der hela året och förser dem på kredit, med hvad da behöfva. I Dec., då bomulls-( hylsorna öppnas, skickar han dem ut attl, samla den dyrbara varan och gifver demljt hälften af skördeng värde. De återbetala : af skördevinsten omkostnaderna för sitt un-,; derhåll och behålla öfverskottet, om det fin:, pes något, men om förlust uppstår, träffar den ensamt arbetsgiivaren. Detta primi-l, tiva arrangement utesluter all täflan sfj; uvita arbetare; men på samma gång ställer det plantageegaren, till hans oro, under ett politiskt system, hvilket gifver en hvar at dessa negrer samma irflytandeistatens styrelse som han sjelf eger. Denna anordning ! utgör hufvudsakligen ett öfvergångsstadium I till arbetets reorganisation i södern, hvilketj. sötingen kan blifva ett slags industriolt bojagsförhällande eiler urarta ti!l en pariiel träldom. Plantageegarne i södern önska att tvinga den sociala organisationen att utveckla sig i sistvämnda riktving; sannolikti; skola de ecdast genom att antaga det förraj inna vägen till ordning, frihot och välJ måga. Vi anse sålunda för gifvet att Unionens sydstater alltid måste förblitva jordbrukande ch att deras jordbruksarbotare skola vara ut negerrace. Det gifves dock nägra undanjag i detta hänseende. Midt i bomullelistriktet ligger Alabsmas stora kolfält, vilka omfatta nära hälften af staten. Warrior-kollältet säges betäcka en yta aflt omkring 3000 engelska qvadratmil och pålt nånga ställen skjuta kolgängarna fram på sidorna af kullar och backar, hvarigenom nan befrias frän de dyrbara hjelpmedel, som iro nödvändiga vid kolorytiingen i de enselska gruivorna. Fledersa Cawhawba och 00ga flyta genom ds stora kolfält, åt hvilka le gifvit namu. Distriktet är också rikt å joramalm, och ett nytt svart land i len bemärkelse, som engelsmäxnon begagna etta uttryck, skalt en dag uppstö midt i jortat af södern. Men negrerne skola kanno-2 ikt icke slå sig på grutiritt oller fabriks.t rbete och de ofantliga resurserna af dettal? istrikt skola derför blifva outvecklade tillslä n idog befolkning af hvit race kan förmåsg!vV tt slå sig ner dor. Det andra undantaget tgör Virginia, Denna stat är väl egnad ör hvitt arbete och negrerne hafva visat) n stark benägenhet att utrymma det för ydligare klimat. Men hittills hafva allalr örsök att locka dit emigranter misslyckats, !t flere är hafva virglnianerne sökt att vända f 1 sin rika jorå och sitt tempersrade luft. !tz oe noe