Aftonbladet – 18 september 1874, sida 3

Article Image
olämpliga indelningsverket, hvilket senare doc icke kan ske förr, än ett nytt armå-organ sationsförslag antages. Om sålunda det nu en komit framlagda förslaget icke antages, s stå vi qvar på samma punkt som förut. H Askiötf uppläste härefter de vigtigaste delarn af nämnda förslag och uppmanade de närvarar de att yttra sig för att få utrönt åsigterna is: ken, hvilket för representanten kan utgöra ef godt underlag. Man borde icke se så mycke på den stora kostnaden i det nya förslaget, t den förvämsta utgift, vi kunna hafva, är den fö vår sjelfständighet. ; Sedan en af de närvarande gjort det inkastei att många dagsverken skulle komma att gå bo genom den temligenlånga tjenstgöring, som up; tages uti det nya förslaget, och hvem skalle: sätta dem? — svarade hr Asklöf, att de visserl en under öfnings-eller tjenstgöringstiden g ort, men det är den allmänna skyldigheten. — En annan talare, en-äldre man, sade, att folke skulle blifva förstördt genom att ligga så lån; tid i garnison, som förslaget kräfver, och me dan de garnisonerade unge männen äro borta hvar skall då landet taga arbetskrafter? Dett yttrande rönte motstånd af en annan talare, sor i hufvudsak gillade det nya förslaget, sägande bland annat, att vårt försvarsväsende icke ka stå på samma klena punkt som hittills. Hr Carlsson trodde att invånarne böra under kasta sig uppoffringar, om de vilja att lande skall vara sjelfständigt; vilja de det icke, så ä det en annan sak. Vår arm bör komma på e duglig ståndpunkt; det gamla indelningsverket bra för sin tid, har lefvat ut. en tala ren ville dock ha en stamtrupp; ville att sol daterna skulle vara jordbrukare och hafva sin egna torp samt utgöra en stamtrupp bred vid landtvärnisterna. Ansåg att öfningstiden ä för lång; den kan inskränkas, om gossen allt ifrån folkskolan får vana att föra gevär. Mal bör för öfrigt icke skrämmas af den höga kost nadssiffran, som uppstår genom en omorganise ring, hvilken siffra dessutom i sinom tid bö kunna minskas. Ansåg ytterligare nödigt at en kraftig stamtrupp finnes; många unge män helsa och krafter kunna icke lämpa sig för kri garyrket, unge män t. ex., hvilka icke uppfo stras under öfvande af kroppsarbete. — Hr Ask löf ansåg att det nya förslaget skulle alldele: falla, om det skulle gå som hr Carlsson ville. — Löjtnanten von Arbin begärde närmare vpplyg ning om hvad hr Carlsson menade, hvarpå h C. svarade, bevisande att det är kön at soldaterna äro jordbrukare, att man bör hafvt en stamtrupp, hvilken af staten anställes och aflönas; de nuvarande roteoch rusthållarne skulle kostnadsfritt till staten afstå de befintligt soldattorpen, och å de orter, der sådana ej fin nas, gifva (som Norrk. Tdngs referent tyckte gig uppfatta) en motsvarande summa ; komiteer skull i länen tillsättas för att utröna hvad hvarje sol dat kostar rotehållaren o. 8. v. En talare ansåg, att det skulle vara svårt at få jordbrukande soldater, om indelningsverke upphörde, och en annan trodde, att någon jord egare näppeligen ville afsöndra sin jord — kan ske stundom en fjerdedel deraf — för att på den samma få allehanda folk, som han dertil icke sjelf får välja, och man vet att det gansk: ofta uppstår obehagligheter och krångel å soldat torpen. En armå efter ett dylikt system skull dessutom för staten blifva dyr i underhåll (Flere instämde häri.) Hr Asklöf sade, att det förslag, som nu fram kastats, är något alldeles nytt. Yttrade, i an ledning deraf att en talare fruktat för att miste arbetskrafter, att man måste vara mera patrio än jordbrukare. Kostnaderna för det nya för svarsväsendet blefve ganska jämt fördelade, då man tager i betänkande att det nu finnes mån gen, som icke ger något till försvarsväsendet. Hr von Arbin sade sig hufvudsakligast dela hr Carlssons åsigter. Rörande förslag till vote ring, yttrade sig skolläraren Landström frår Östra Eneby, sägande, att då den öfvertygelser gjort sig gällande, att indelningsverket måste bort, så bör man endast svara ja eller nej till spörjsmålet om det nya förslaget antages eller ej. Diskussionen afslöts härefter, och mötets heigt blef, vid votering och med ganska stor pluralitet, att det nya härordningsförslaget bör antagas, med modifikation i tjenste och öfningstiden samt med borttagande aj lottningen. Hr Asklöf upplöste härefter mötet, tackande de närvarande, derför att de kommit tillstädes, hvarefter hr Carlsson till ordfö randen hembar mötets tack.

18 september 1874, sida 3

Thumbnail