Aftonbladet – 16 september 1874, sida 3

sjelf för närvarande inskränker karbolsyrans j användning, och i detta hänseende tror jag!1 att hennes nytta är otvifvelaktig. Sedan han ytterligare omnämnt overk-, samheten af ett par andra medel (sarrace-, nia och jernklorid). tillägger han: Slutfölj.l; den af allt detta är ingen annan än den,l!a som framgår af koppornas stadium från allal; tider. Bekännelsen är sorglig att göra,l, men den är nödvändig, Det fins från synI punkten af behandlingen tra väl skilda kaI tegoriar af koppor: i den ena, som omfattar ; follständigt konfiuenta, elakartade konfluental1 och verkligt hemorragiska koppor, ät ba-j handlingen nästsn absolut overksam; fråna början är organismens destruktion bestämd, E skadan är ohjelplig, intoxikaiionen absolut. 1 I den andra klassen ingå sådana koppor,y vid hvika lifvet icke är hotadt med nödvän-k dighet och-från början, men genora vållande l eg af komplikationer eller af någon särskildlp tillstöt-beträffande sjutdomen eller den sjake: ytterligt riklig eruption, viscerala komplikationer, alkobolism, inre eller yttre. flegmone och suppuration o. 8 v. Terapien återtager här sin rätt, men utan någon spe cifik förmåga, cch med vexlande medel, som framgå af de särskilda indikationer, hvilka sjukdomen eller den sjuke gifva. En noggrann uppmärksamhet, sträng tillämpning af hygienens lagar, gynnsamma vilkor för vården och för ventilationen 0. 8. V.; förmåga att gripa de olika iodikationer, som framträda under sjukdomens lopp, ytterlig uppmärksamhet egoad åt den sjukes nä rande, lämpligt brak at tonica, nödiga kirurgiska Btgärder 0. 2. vV., detta skall i rjoliva verket hafva till resultat att rycka några sjuka fråa döden, och datta är för 088 en verkliz, men sällsynt tröst, tyiflertalet af de till dsana kategori hörande fall, som öfvergå till helsa, är en uppmärksam expektation tillräcklig, och den gyonsamma ntvecklingen af sjukdomen försiggår helt och hållet af sig sjelf. Till sista kategorien höra slutligen de koppor, som lyckligtvis äro de talrikaste, i hvilka den gynnsamma spontana utvecklingen är absolut oomtvistelig och vid hvilka bebandlingen i egentlig mening icke bör ingripa. Detta, mina herrar, är Besniers erfarenhet och hans ställning till frågan. Han har, sedan han skref detta, ej haft någon ny erfarenhet, som rubbst hans ställging, och efter hvad han i-ett brat till mig förklarat, har han aldrig annorstädes, än i det af oas citerade arbeter, offentliggjort ett ord om karbolsyra mot koppor..) Och sådan, mine herrar, är sålunda den erfsronhet, som i sjelfva verket vanns i Frankrike redan 1870 om karbolsyraus anvärdsving som invärtes medel mot smittkoppor. Vi hafva gett huru ytterst liten den erfarenhet var, gom till en början synte3 tala till. hennes förmån, vi hafva sett burnoledes Chauffard sjelf, som var den, hvilken genom sina meddelade fem fall gat det egentliga uppslaget till karbolsyrebebandlingen, reserverat sig mot öfverdrifterna och förkiarat, att han ej på något vis ansåg karbolsyran som ett specificum mot koppor, utan endast säsom verkande på suppurationen, vi hafva sett huruledes äfven detta Chauffards antagaude blef vedarlagdt och karbolsyr:ns fulikomliga overksamhet ådagalagd, så snart hon pröfvades nägot grundligars och i större skala, samt wan om henne sålunda vacn en vidgad erfarephet; vi hafva seit hurn!edes hon öfvergata äfven af dem, gom frön början varit hennes anhängare, såsom Besnier. Huru står nu detta allt tillsammans med hvad hos oss af hr Nyström förkunnats? Den erfarenhet man i Frankrike 1870 inom kort tid vann om karbolsyrans oduglighet såsom invärtes medel. mot smittkoppor, har. bestyrkts från andra länder, Vi tro 024 veta, att en här närvarande medlem af sällskaget, hvilken var tillstädes i Dublin ucder en diskussion om frågan derstädes, är hågad närmare redogöra för de resultat, men-i Esglaod vunnit. Vi förbigå derför bär erfarenheten i detta länd om koppornas behanåling med den anmärkning allenast, att den går, hvad :karbolsyrans invärter bruk beträffar, i samma riktning som den ofvan angifna. I Tyskland har karbolsyran såsom invärtes medel mot smittkoppor ej funnit en enda försvarare, så vidt vi kunna finna. Löffler, läkare i Stockerau; hvilken anförts: såsom en sat auktoriteterna för den nya koppbehandlingen, har ej användt karbolsyran invärvos, utan endast utvärtes. Han fäster I detia hänseende vigt vid, attluftenisjukrummet är iupregnerad med. karbolsyra, så att en karbolsyreaimosfer åstadkommes. Någon specifik inverkan på sjukdonians gång tillskrifver han iogalunda sin behandling. Karbolsyrans stora betydelss som yttre lesiafsktionsmedelt torde väl af ingen bestridas, på få: ställen har väl denna hennes verkan blifvit mera framhöällen än inom Svenska läkaresällskapet, och på våra klitiker bar hennes användning i den riktniasen, som bekant, blifvit tidigare och mera conseqvent genomförd än på de flesta andra ställen. Enligt Salkowsky, som meddslar talrika örsök med. karbolsyran, befanns. bon på dliniken i Königsberg ej utöfva någon inverkan på smittkoppor. ; Neumansa, som sexast redogjort för 1116 ;å Städt. Communal-Spital Zwischenbricken Wien 1872—73 behandlade koppsjaka, säser om karbolsyran att den är utan verkan; form af subkutana injektioner lika overkam. Eljest synes hon i Tyskland varit föga nvänd, säkerligen på grund af den nedslåsade erfarenheten från Fsankrike. Som det orde vara eder bekant, fiunas få, som om copporna samlat en sörre erfa:enhet än dr Auspitz i Wien, hvilken under er tidrymd ut mindre än halftanuat år behandlat 5000 tall, dervid pröfvat en mängd medel och jagt sig snart skola lemna en utförligare : edogörelse derför. Då det syntes oss at törsta intresse att vid denra diskussion ga någon kännedom om de utan tvitvel rigtiga resultat, till hvilka han kommit, tillkref jag honom med en. förirågan härutnnan. I svaret yttrar han: Kärbolsyran om hrr Chauffard, Bosnier (se ofvan) och J6clat så mycket prisat, har jag i stora och i må doser invärtes och i form af subkutana njektioner. försökt hos många sjuka. Re ultatet var lika med noll. : Som: utvärtes nedel har dön för desinfektion af -koppor ch till tuschering afsvalgaffoktionerna gjort tig goda tjenster. Och i etv annat bref till mig yttrar luspitz: Hvad akuta hudaffektioner beträtar, så har jag absolut nian varkan användt arbolsyran mot koppor: och efter några nånader helt och höiler afstått från hennes Nnvärtes) bruk. Vise sålunda att Auspitz tora erfarenhet om kärbolsyrans overksamjet mot smittkoppor stämmer fullständigt fver ens med.de ofvan anförda författarnes. Härmed lemna vi karbolsyran såsom inärtes. medel mot smittkoppor åt sitt öde. Tennes: dom synes: omutligen vara fäld. )ch detta medel ekulle hafva gjort en stor evolution i koppornås behandling! Låtom ovs3 nu se till om det står bättre 213 mad hininat rs TYVatta tan dat ansa mod dd VM MA ES RR BD PE Br fr oe oo am ce DS a fe a DD TO d