Aftonbladet – 16 september 1874, sida 3

Tarenhet blir framlagd, lemna vi emellertid amykosens skyddskraft åt sitt öde under den förhoppning, att iagen måtte till-den sätta sin lit. (Forts.) fra Staternas skulder. IV. Turkiet, Egypten och Peru kunna möjligen erhålla tillgift för, att de fortsätta med en så kortsynt cch halfeiviliserad politik, men hvarför vidhåiler Italien, som likväl icke i insigter eller duglighet står efter Inågon annan nation, ett lefnadssätt öfver tillgångarne, hvilket år från år droger det allt djupare ned i en afgrund af skuldsättning och olycka? Österrike är äfven ett land med stor skuld och ständigt deficit. Martill uppgifver i JStatesmans Year Book, att från 1789 till 1871, en tidrymd af 82 år, förekommer icke ett enda år, då inkomsterna kunnat betäcka utgifterna. Under den senare tiden har det gifvits år, då statsbristen i fredstid sprungit upp till 9 å 10 millioner pund st. Ett sådant skuldsättningssystem måste försvaga äfven den starkaste stat och i längden föra till finansiel och politisk ruin. Frankrike är icke aflägsnadt från samma fara... Dess kredit är större och dess sparsamma befolkning -hoplägger årligen stora kapital; men det måste nu bära en skuldbörda, som är större än någon annan nations, j och samtidigt dermed upprätthålla, till och I med föröka sitt krigsväsen. Då England Jår 1815 hade öfverstått det franska kriget, hade det en skuld af samma storlek som Frankrike 1873 — nämligen 16s milliarder kronor — men i förhbåilande till Englands : hjelpkällor var: denna skuld ändå större. ) England inskränkte sin arm6 och flotta till tl det minsta möjliga; från 1815 till 1850 öfverstego dess sammanräknade utgifter aldrig 936 millioner kronor, af hvilka under de första åren 576 millioner kronor medgingo för statsskulden; men Frankrike, som har samma skuldbörda, fortfar att hålla sina årliga utgifter uppe vid 1800 millioner kronor. England började med finansiella hjelpkällor, en produktion och en handel, som då voro utan sin motsvarighet i hela verlden. Frankrike börjar med minskad produktion Joch med att hafva förlorat sin ställning Tsom en finansiel medelpunkt, England fann sin skuldbörda odräglig, till dess den ofantliga utvidgningen af dess handel lättade Tbördan. Frankrike skall finna sin skuldTbörda mycket tung, äfven om dess natioI nella lättretlighet icke bringar det i omIständigheter, hvilka göra den ännu mera Ttryckande, Anledningar förefinnas att beTfara, att krigsbudgeten kan draga Frankrike ned till samma finansiella ställning som l Österrikes, eller till och med Italiens, Ryssland har betydligt ökat sin skuld, men har användt mera än någon annan stor stat på utvecklingen af jernvägar. Dess jernbansystem är nu nära fullbordadt och skall.i hög grad bidraga till detta rikes omsättning och styrka. Likasom Österrike har äfven Ryssland haft en lång rad af statsbrister; men nu synes det hafva uppnått en vändpunkt, och ifall ej ett eller annat stort-krig kommer i vägen, kan man vänta att dess-finanser blifva goda och att dess fondpapper skola stiga i värde. Förenta Staterna hafva med en vidunderlig hastighet åsamkat sig skuld, men: med samma hastighet micskat den, Skall denna minskning fortgå? Tillväxten af derasnationalförmögenhet är så snabb, att skuldens relativa börda derigenom förminskar. Fredena upprätthållande och en ekonomisk statehushållning skola, i synnerhet om dessa stater antaga en mera principenlig penningoch tullagstiftning, derigenom åstadkomma mera med afseende på skulden, än till och med mycket stora öfverskott i budgeten. England har gjort åtskilliga frameteg med hänsyn till förminskningen af sin skuld, hvilken nu uppgår till 14.130 millioner kro nor i stället för 16 200 mill:r, som den var 1815, Men i England — lika som i Förenta staterna — faller en stor del af minsk ningen inom loppet af de första åren efter den allmänna fredens afslutande. Sedan 1860 har skuldens minskning varit större än varligt, dock ringa i-jemförelse med Förenta staternas. England kan bringas i fara, om dess skuld icke med tillräcklig skyndsamhet-minskas under de goda åren, utan det med nttömda kolgrufvor och med oförminskad skuld: nödgades möta konkurrensen med Förenta staternas omätliga mineralrikedomar och hela energiska framtidsutveckling. Baxter anser såsom sannolikt, att om icke förhållandenas jemna utveckling rubbas genom. stora krig, så bör man kunna motse, att den norra hälften af Europa fortfarande skall förbättra sin finansiela ställning, hvaremot den södra allt jemt försämrar sin. England, Förenta staterna, Ryssland, Tyskland samt dessa staters biländer och kolonier visa tecken dertill, attderas skuldbörda minskas i förhållande tillderas hjelpkällor och att de småningom skola frigöra sig från sina skulder. Frankrike, Österrike, Portugal, ItaHen, Turkiet, Egypten och några af Sydamerikas solventa stater synas skola, sB vida de icke åstadkomma jemnvigt i sina budgeter och upphöra med sitt ständiga lånande, allt framgent föröka sina skulder och slutligen helt och hållet öfverväldigas af dem, Spanien jemte många af dess kolonier äro det redan. Förr var England verldens stora Jånsökande; men nu har det afsagt sig denna karakter och har blifvit en stor långifvare. Alla stater, med undantag af Tyskland, hafva mer eller mindre blifvit hjelpta genom Englands kapital och måste nu till det årligen erlägga en tribut, Ingen nation är så djupt intresserad i andra länders kredit och solvens, Är det sannolikt att staternas skulder fortfarande skola växa efter samma måttstöck som hittills? Om icke krigets forior beröfva -menniskorna deras förnuft, vill Baxter icke tro att tillväxten skall gå så fort. De sista 12 åren hafva öfverfyllt marknader, och söderns lånsökande hafva nästan uppnått slutet af sin kredit. Sydamerika och Medelhafeländerna kunna knappast skuldsätta sig mer, och de nordliga staterna äro snarare på väg att minska, än att öka sin skuld. Elden synes vara i aftagande af brist på bränsle; men under det att å ena sidan sannolikt är att den statsskuld, som göres för improduktiva ändamhl, skall minskas, är det å andra sidan antågligt att statsskuid för produktiva ändamkl skall starkt tillväxa. Engelska och tyska kapital skola oatfbrutet spridas: ut öfver verlden, men i form af jernvägar, telegrafer, hamnanläggningar, fabriker och alla dglika stora företag, hvilka framkallas af vår tids vetenskap och civilisation. Sannolikt skola de lån, som upptagas, mindra blifva statsskuld, än kommunaloch lokalskuld, eller ock skall den form anlitas, som nu blifvit.så allmän, att kapitalen utlånas mot statens garanti till bolag, som bildats för något bestämdt ändamål. Baxter afslutar sitt föredrag med det utalande, att om rågon 25 år härefter uppvt