Aftonbladet – 12 september 1874, sida 3

träsken och erbjöd gig att köpa dem til lågt pris. Dagen innan den korpulente mr Gaillarc hade framstält sitt anbud, hade han kom mit till sin bostad nedsmutsad ända till mid jan och med en butelj, fylld med vatten stickande nt ur rockfickan. Ingen fäste sig vid buteljen, men någon uppmärksamhet eg nades åt hr Gaillard och genom frägor och sqvaller hade man snart öfvertygat sig, at han gjorde affärer på börsen och hade för värfvat sig en förmögenhet, om hvars stor lek man hade något olika åsigter — ehurt han, att döma af hvad man såg, icke val en mycket rik man. Bönder äro mycke försigtigt folk och synnerligt misstrogn: mot parisare, hvarför också egarne af trä sken tvekade att sälja; de undrade hvilk: skäl mr Gaillard kunde ha att köpa, men har redogjorde på ett mycket tillfredsställande sätt för sina afsigter. Det enda sätt hal kunde se att göra träsken odlingsbara vore at nedlägga ett ansenligt kapital i dem, och derför ville han ha tillräckligt område at! arbeta på. Men han tillade, att han icke vore så synnerligt angelägen, ty affärer vore i alla fall ganska riskabel, och har kunde derför icke gifva egarne af träsker mer än tre dagars betänketid. Egarne fun derade i tre dagar och efter en förtviflac kamp, 1 hvilken de lyckades afpressa pari saren en tiondedel mer än han bjudit, sålde de åt honom icke blott träsken, utan om kring två hundra tunnland annan jord — åblig jord — och aflägsnade sig, skrattande i mjugg öfver att ha så duktigt lurat er fiffig börskarl. Förhållandet var, att de mycket väl visste, att kostnaden för trä skens odling aldrig skulle kuzna betäcka: genom afkastningen, och de voro mycke nöjda att ha blifvit af med sina andelar dem äfvensom den jord, hvilken stötte in till dem, emedan den var alldeles ofruktbai till följd af de ångor, som uppstego frå träsken, Hvad hr Gaillard angår, som icke tycktes vara utom sig af glädje öfvel sin affär, återvände han till Paris, och bä