1 Lenoir och Loustone från Paris, Eduardo -I Weil-Weiss från Turin, direktorn Borg, or förande för döfstumföreningen i Stockholm, or föranden för döfstumföreningen i Moskva Fi stenberg samt hoffotografen Miller med f (äfven döfstumma) från Dresden.Ornitologiskt. Bidrag till de tama hönsens histori En i tidskriften Zoologischer Garten år 18 meddelad afhandling af hr Jeitteles i detta än kommer till följande slutresultat: 1) Under d att slägtet gallus nu icke förekommer vildt Europa, lefde arter deraf under tertiärtiden ä ven i vår verldsdel. 2) Under den äldre qva tärperioden (mammuttiden) förekommo två v rieteter af en gallusart, hvilken står Bankiv: eller de tama hönsen mycket nära, i vestra En ropa såsom meniskans samtida under nämnd tidrymd. 3) I stenålderns pålbyggnader finne icke de tama hönsen, men väl under brönstiden: så i Mähren som ftalien. 4) De förekomma keltiska grafvar. 5) Från öfre Indien eller Kina hade de tama hönsen, hvilkas vilda stan djur otvifvelaktigt äro de ännu i indien lefvand Bankivahönsen, spridt sig öfver mellersta och öst Asien redan i mycket gamla tider. 6) Till Mir dre Asien och Grekland tyckas tamhbönsen ick ha kommit före vår tidräknings 6:te (?) årbur drade. Men derefter spredo de sig mycke hastigt äfven till Sicilien och öfver Italien oc voro redan i det 5:te århundradet ett allmär bekant husdjur i Medelhafsländerna. 7) Sannc likt redan långt före den romerska kejsaretide voro hönsen bekanta för germanerne och ke terne ända upp till Britannien, och de torde båda folken ha blifvit införda omedelbart frå öster på vägen genom södra Ryssland, Pole och Ungern eller till och med medförts vid ir vandringen. Tidningsliteratur, Den periodiska literaturen i Nordamerika förepvade stater. På verldsutställningeni Wie hade bokförläggaren i Newyork, E. Steiger, ej af honom sjelfständigt företagen utställning a Nordamerikas periodiska press. Nu har hr Stei ger utgifvit en 8081 nummer upptagande för teckning öfver denna press. Den efter stater och städer ordnade öfversigten meddelar hvarje tid nings eller tidskrifts namn, språk, omfång, hun ofta hon utkommer samt hufvudinnehållet; et register på 6 språk sammanför de åt samme: ämnen egnade tidningarna i 700 fack; ett anna register, som visar förhållandet med språken upplyser, att omkring 7300 engelska tidninga och tidskrifter utgifvas; dernäst i antal komme de tyska, som äro 500; de franska uppgå till 28 de spanska till 17, de svenska äfven till 17 o s. v. Hela arbetet är ett statistiskt privatföre tag af stort värde för kunskapen om den lite rära verlden på andra sidan om oceanen. Postväsende. Det engelska postverket. Engelske general postdirektören har nyligen utgifvit en berättelse för år 1873, ur hvilken vi här meddela några siffertal såsom vitnesbörd om den starka utveckling, postväsendet i England så väl som i alla andra stater har fått. År 1839 gingo genom postverket tre bref för hvarje individ af befolkningen, år 1873 hade medeltalet stigit till 29. För 385 år sedan funnos icke flere än 4,500 postkontor eller år väpr en oe men nu är antalet 21.000. År 1873 befordrade postverket öfver 12:000,000 sändningar, af hvilka tre fjerdedelar voro bref, återstoden tidningar, bokpackor och brefkort; det sistnämnla slaget af sändningar nedgick sistförfutna år med 5 procent, hvilket möjligen kommer sig af en förhöjning af priset. Telegrafväsendet (i England stå postoch telegrafverk under gemensam styrelse) har utvecklat sig lika starkt som postväsendet. Antalet af vanliga telegram steg år 1873 med 17 rocent mot det föregående året, under det att örökningen af tidvingstelegram var nära tre gånger så stor. I postsparbankerna har framgången icke varit så stor, som man af de gynsamma förhållandena kunde hs väntat; men det i dem insatta kapitalet har dock stigit med 2,000,000 pd st. till 21,000,000. Antalet afsparbanksinsättare är 120.000. -Utgiften under postdepartementet steg år 1873 med 108,000 på st. till 3,793,000 pd st., men stigningen i inkomsten var ännu större; ty den utgjorde 5,348,000 a st., hvilket är 139,000 pd mer än 1872. Tillsammans sysselsätter postväsendet 42,000 män, qvinnor och barn. Qvinnor ha med Tramgång blifvit använda. vid telegraftjensten och likaledesi flere andra grenar af postväsendet, och ossar begagnas i icke ringa omfång till budärare och dylikt. Af hela den vid postväsendet sysselsatta personalen är nära en fjerdedel anställd i London. En löneförhöjning för postverkets personal anses bögst nödvändig, men med. de ständigt stigande inkomsterna skall en sådan äfven lätteligen kunna beviljas. Kommunikationsväsen. Ett nytt slags vägar för lokomotiv och banvagnar. I Canada göras för närvarande försök med ett nytt slags lokomotivbanor, om vi så få attrycka oss, ty endig kunna vi ej kalla dem, då de äro af trä. Konstruktionen af dessa vägar är alldeles lik jernvägarnes, utom deri att de äro något smalare. an har kommit på den tanken att begagna trä-, i stället för jernskenör, emedan de förra äro mycket mindre kostsamma än de senare, då Canada har rik tillgång på virke till billigt pris, emedan de icke behöfva så betydliga terrasseringar samt derföre utt de gifva hjulen större kohesion, hvilket tillåjer att använda starkare lutningar Å banan. Beinnes systemet användbart, skall det naturligt: ris bli af stort gagn på trakter, der man icke tar råd att anlägga jernvägar.