afl På sommaren 1871 företogo Weyprecht oc tt I Payer med norska jakten Isbjörnen undersök en ningsfärd på bafvet mellan Spetsbergen och Nc un I vaja Semlja. De funno der stora sträckor a 1I öppet, segelbart vatten och öfver hufvud tage ll I oväntadt gynsammma förhållanden, hvilka gjord e,ldet möligt för dem att vid 43 gr. ostlig läng af I framtränga till nära 79:de breddgraden. De nI högsta af Isbjörn uppnådda bredden var 7843 1Af dessa iakttagelser och af den erfarenhet, sor a I norske fiskare samtidigt gjorde, drogs den slut a I satsen, att sådana gynnsamma förhållanden de vore regel, och att hafvet norr om Novaja Semlj vore den enda riktiga vägen för alla framtid: upptäcktsresor mot nordpolen. Tron på ett ö i mn polarhaf. väcktes nu till nytt lif. Man had 3 jessutom åtskilliga anledningar att antaga, at land skulle finnas på icke allt för stort afstånc I från den nordligaste punkt, som Isbjörn upp nådde år 1871 och redan upptäckten af detta för Il modade land Fr. ae en lockelse att försöka er I färd åt detta håll. Weyprecht och Payer uppgjorde alltså följande plan till em resa, som skulle taga sin början på alsommaren 1872. Ett fartyg af 200 tons drägtig x het, enkom bygdt och inredt samt försedt mec ångmaskin, skulle taga expeditionens medlem mar om bord och gå till sjös så tidigt. att de uppnådde norra kusten af Novaja Semlja i an ra hälften af Augusti. Om denna kust, såsom man antog, då var isfri, skulle man med al energi framtränga mot öster; för att, om möj ligt, redan på hösten 1872 uppnå de nysiberisks öarne. Kunde dessa uppnås år 1872, skulle mar öfvervintra der, eller också, i fall man träffade på land i norr, på detta. Om man deremot icke unde komma till Nya Siberien den första som. maren, skulle öfvervintringen ske på kap Tsche. ljuskin, och den andra sommaren (år 1873) användas att uppnå Nya Siberien. Tredje sommaren slutligen skulle försök göras att komma till Behringssundet och genom detta ut i Stora oceanen. Af ett annat fartyg skulle, om tillgångarne tilläte det, ett förråd af stenkol och proviant uppläggas så långt öster ut som möjligt i reserv åt Isbjörn. Expeditionen var således beräknad att fortgå i tre somrar och två vintrar, och hela kostnaden uppskattades till 275,000 gulden. essa voro grunddragen af planen, hvilken I med varmaste intresse omfattades, i synnerhet .i Österrike; en österrikisk nordpolsförening stifi tades, bidrag inflöto ymnigt, bland dem ganska betydliga summor från enskilda personer, mynI digheter och vetenskap. ig korporationer. Så t. 1 ex. tecknade sig grefve Wilczek för 30.000 gul; I den, och sedermera begaf han sig på ofvan. nämnda, af honom utrustade jakt Isbjörn sjelf Itill Novaja Semlja för att der upplägga stenkol och proviant. Den erforderliga summan blef såJlunda snart insamlad, och det blef möjligt att så I påskynda förberedelserna, att expeditionen verkligen kunde gå till a å sommaren 1872. ) På firman J. C. Tecklenborgs varf i Geestemiinde bygdes fartyget under Weyprechts egen ; -— 0 RN uppsigt. Det fick namnet Tegetthoff. Detta utomordentligt starkt och ändamålsenligt bygda och inredda fartygs hufvuddimensioner voro: längd Ii vattenlinien 111 engelska fot, bredd 24 fot, I djup i rummet 12 fot 6 tum. Det var tackladt såsom tremastad skonert med full fockmast och mätte vid 12 fots djupgående 220 registertons (brutto). Maskinen var från Stabiliments tecInies-, pannan från Thomas Holt i Triest. Om fartyfgöta och maskinens egenskaper har Weyrecht, sedan båda blifvit profvade på resan Ifrån Bremerhaven till Tromsö, fällt det gynnsammaste omdöme. För hela resan, hvilken, såsom nyss nämndes, var beräknad på tre somrar och två vintrar, fann: mer än NN med proviant om bord. Från Bremerbaven gick Tegetthoff till sjös med tre -båtar; ytterligare två fi ngstbåtar medtogos från Tromsö. För slädresor fonnos om bord sex efter Payers anvisningar förfärdigade slädar, af hvilka två kunde förändras till vagnar. Af tält, pelsar, sofsäckar m. m. fanns ett rikligt och ypperligt förråd. Till anspann för slädarne medföljde sju hundar. esättningen bestod tillsammans af 24 perso: ner. Expeditionens chefer voro Karl Weyprecht från Triest och Julius Payer från Teplitz, den förre befälbafvare till sjös, den senare för landexpeditionerna. Förste officer Gustav Brosch: Andre officer Eduard Orel. Skeppsläkaredr Julius Kepes. Maskinist Otto Krisch. — Qvartersman Pietro Lusina. Harpunerare, norske kaptenen Carlsen. Timmerman Antonio Vocorius. gu Johann Haller och Alex Klotz. essutom 12 matroser: och en eldare. Med undantag af en norrman voro alla deltagarne i expeditionen österrikare. Det oaktadt rådde dock om bord en organ hvilken Payer fann ytterst komisk, men som dock blott är en afbild af språkförhållandena i det stora Donauriket: — Besättningen talade sins emellan mest slaviska, i tjensten italienska, i kajutan talades tyska och med Carlsen norska. Men qvartersmannen Lusina talade med Carlsen engelska, med dr Kepes franska, under det att den sistnämnde försökte göra sig förstådd af besättningen med hjelp af latin och ungerska De båda tyrolska vägvisarnes tyska kunde till en början ingen om bord, med undantag af Payer, förstå. Sålunda på det bästa utrustadt, lemnade Teetthoff: den 13 Juni 1872 Weser, anlöpte Promsö och gick från denna hamn till sjös den 14 Juli. Om den första delen af resan till den 21 Augusti, då Isbjörn och Tegetthoff skildes åt vid Barentsöarne, bar man redan i två år haft utförliga berättelser, som frefve Wilezek förde med sig hem och ur hvilka vi på sin tid meddelade utdrag. De isförhållanden, Isbjörn på denna färd till Novaja Semlja råkade ut för, motsvarade ingålunda den förväntan, man hyst De norske fiskrarne hade till en del gjort samma erfarenhet. Den ända till 72? räckande isen hade Na dem att helt och hållet afstå från resan till Novaja Semlja och återvända till Spetsbergen. Tegetthoff sjelf hade haft möda nog att fa ismassorna arbeta sig fram till Novaja emljas kust Hvad som vidare tilldragit sig under de två åren, under hvilka omständigheter Tegetthoff öfvergafs, huru de långa nordiska vintrarne tillbragtes och. de korta somrarne begagnades, huru långt undersökningen af det upptäckta landet har sträckt sig, har det noggranne förhåller sig med dess läge och natur — om detta och annat afvaktar man med spänd väntan närmare underrättelser, Internationella möten. Ett möte af döfstumme kommer, såsom vi redan i korthet omnämnt, att hållas i Wien. I Neue freis Presse skrifves om detta sällsamma möte följande: I all rr timar här en händelse, som icke är af mindre betydelse än mången annan för det nittonde århundradets kulturfrömjande sträfvanden. Af eget initiativ, i eget medvetande om sin ställning, sätta de döfstumme i verket den redan länge och företrädesvis på fjolårets döfstummöte i Berlin af föreståndare för döfstuminstitut i öfrigt omfattade idn att föranstalta ett allmänt möte af döfstumma, der äfven de sjelfve kunna rådpläga och besluta om sitt väl eller ve. I morgon (den 7 dennes) kommer detta döfstum möte i Wien att öppnas, besökt af ett antal deltågare, tom mycket öfver: stiger ett hundra. Från alla trakter i Tyskland. från Frankrike, Holland, Italien, Schweiz, Ryssland, Sverige, såmt från många städer i Österrike och Ungern strömma deltagare till detta möte. De besökandes antal kan redan för sig nah. i famfäna DO I jumivieise Med Andra mötens kallas betyd, och är desto mer af vigt, som till och med 42 döfstnmme ha att kämpa med en opposition. hvilken dock här ett enda byftemål: be rämjande af de döfstummes intressen; men hvilken i fråge om sättet att utföra saken är af skiljaktig mening. Denna olikhet i åsigter gör sig förnämligast gällande derom, huruvida det s. k. naturliga åtbördspråket eller ljudspråket skall allmänt begagnas. Härom samt om frågorna rörande barna-uppfostran, döfstum-försörjning och dylikt skall det här samlade mötet i främsta rummet rådpläga. I dag egnades i hotellet Goldenes Kreuz de anlända mötesdeltagarne en hjertlig välkomsthelsning. Den, som bivistade dennå sammankomst, kunds naturligtvis icke förmärka någon språkolikhet hos de olika nationaliteterna. De gjorde sig alla på det tydligaste förstådda med tecken, hvilka icke blott gällde de särskilda personernas formliga presenterande, utan äfven hvars och ens namn. Del I tamarne i-mötet. fördela sig iomhnd för de meine.