Article Image
En Bourbon tilltalad för bedrägeri. Vid polisdomstelen i Paris är för närvarande under handlöggning ett mål, hvilke: väckt ett visst uppseende till följd deraf, att en medlem st familjen Bourbon uppträder i detsamma som anklagad för bedrägligt förfarande. En engelsk tidning lemnar följande framställning sf detta nyaste bidrag till legitimitetens, historia: Förliden freåag stodo en nigce till drottning Isabella och hennes man inför polisdoms:olen, tilltalade för bedrägeri af en madame Meilhsr, exarinna af ett hötel vid Rue de Balzac. Den furstliga dam, gom befaan fig i denna obehagliga situation, är Marie Isabella G:zowski, dotter af grefve Ignatius Gazowski och infanta Isabella, syster till Don Francisco dAssis. Hon befann sig icke under bevakning, utan satt fri på de anklagades bänk. Hernes man, mr Perkins, är en amerikan, bördig från Bostos, och var nordamerikansk minister i Lisbon. Fru Perkins är tjuguåtta år gammal. Hon liknar mycket mediemmarne af de orleanska och neapolitanska grenaine af huset Bourbon, hvilketicke ir besynnerligt, emedan henns mormor, prinsegsan Charlotte at Neapel. var ex sides till Marie Amå:ie, Louis-Philippes hustru. Fru Perkins, som ver svartkläds, är smärt och väl vuxen, Henres hkr är nycket blonåt oeh uppsatt med guldnblar; henzes anletsdrag äro regelbundna och ögonen, som i fredags stodo fulla af tårar, äro af den vackraste blå färg. Mr Perkins satt inom ufsk-arkningen för häktade, Eumligt madame Meiihan, som urder tårar förklarads, att hon skulle blifva ruinerad, om hon icke erhöilla betalning, kommo hr och iru Perkina i Oktober månad 1871 till Paris och frön denna tid till Juni måpad innevarande år bodde de hog kenne, under det de ständigt lånade penningar af sin värdinna. De äro nu skyldiga henne 39,000 free. En del af denna kredit erhöllo do till följi af sir släögtsk.p med ex-drottningen a: Svanier, hvilken var gudmor till en flicka, som fru Perkins födde, under det da bodde vid Rue de Balzac, och t hvilken drottningen gaf. ett vackert juvelhalsband. För öfrigt lät madame Meilhan narra sig af hr Perkins uppgister, att han afslutit kontrakt omen undervattenskabel mellan Spanien och Eagland och att ex drottningen lofvat avt på det frikostigaste sörja för hans andra barn (en gosse), att han ärft 50000 fres efter sia fader, för hvilkas lyftande haz ämnade fara tiil Boston, och att han skulle upptaga ett carlistlåp, för hvilket hen var tilllörsäkrad ett duktigt kommissionsarvode. Fru Perkins var tilltalad för att med stor slughet hafva biträdt sin man att Iura madame Meilhan. Hr Perkins ad vokat anförde vill hans förevar, att han va: rit olycklig i sina spekulationer och att då han inackorderade rig hos maiame Meilhan, hade han grundede anledningar att tro, att han skulle kunna betala för sig. Papper, gom blifvit funna i hans skrifbord, visa att haz jemte en sennor dAlcantara sökte i Sac Sebasiian grundlägga ett ofantligt industrielt eiablissement äfvensom atft:han sökte bilda ett bolag för anliggande af spårvägar i alla stora franska städer. Båda de anklagade förnekade vid förhöret att haiva. gjort ukgra falska framställvingar för att bedraga madame Meilban. Hon hade missförstått hvad ban sagt om ett carlistiskt lån hvilket Perkins, drifven blott af nit för sin hustrus slägtingar, försökte npptaga. Det vore fullkomligt riktigt, ati han vore berättigad till 50,000 fros i arf efter sin fader, Hvad angår drottningen af Soanisn, hade hon varit ond på fru Porkias, derför att hör gift sig un: der sitt stånd. Men hon förlät slutligen sin nigce och var mycket god mot hennes nus ficka, Det halsbysd, hon gaf henne, var dyrbart, och hot hade lofvat att betala de skulder, som Perkins nara2lt sig i Paris; Lacbaud, som förde madame Meilhang ta lan, yrkade att henves fordran på 39.000 fres skulle betalas. Han yttrade sig mycket strängt mot fången och Bans hystra. Ett uttryck i ett bref, Bom den förre skrifvit till semner dc Alcantera, gjorde ett obehagligt intryck på åhörarne, Det Iydde: Lätom oss först se hvad vi kunna uträtta genom att vara kanaljor. Vi skola gå hederligt till väga, då vi misslyckats på alla andra sätt, Domen skulie aigifvas i tisdags.

11 september 1874, sida 3

Thumbnail