Aftonbladet – 11 september 1874, sida 2

MUU ER TES PD, SVE VER BPVIRED SVE SERRUULS I egna barn, dock i ytterst få fall berörde ! resanda främlingar. Hvad som åå lätt) kunde tigas ihjäl, kan, under nu varande pressförhällanden, icke längre hemlighållas Dessutom räknades, så otroligt detta än! läter, malandrinaggion — så kallas på Si cilien stråtröfvarväsendet — under bour bonernas regering bland landets erkända politiska institutioner. Den bourbonska regeringen hade i ögonsigte blott det enda målet: att upprätthålla sitt för invånarne j förhatliga herravälde på Sicilien, Urståndsatt att tillintetgöra malandrinaggion, säg man sig nödsakad att dagtinga med dengamma. Man tog de oförvägnaste banditerna i sin sold och bildade af dessa ett slags poliskår under namn af compagnie darmi, hvilkens hufvudmän ansvarade hvar och en för sitt särskilda område. Genom de med denna kungliga röfvarkår förbusdna utspanns så ett tätt nät öfver hela landet. Förekom inom ett omräde någet af myn digheterna ej tillåtet röfveri, så betalade hufvudmannen ekadeersättning, men sök:o sedan hålla sis skadeslös för donna förlust genom plundringar inow en annans områds. Den terrorism, som af derna kungliga ban ditkår utöfvades på befolkringen var så stor. att angifvelsor för ett, af någon af de mes den samma förbundne, begånget röfveri, i de allra flesta fall uteblef, emedan angifvarens död skulle ha varit den omedelbara följden häraf. Hela befolkningen i smärre byar blefvo medbrottslingar och tjufgönrmare; mord, begångna i hundrstals porsoners åsyn, kunde icke medelst vitnen konstateras och ransekvingar blefvo resultat lösa. Den siste bourbonske polisdirektörtn på Sicilien kung Bombas Alba, Maniecaleo. hade ären 1849 till 1860 utvecklat detts förekräckliga säkerhetesystem till högate tänkbara höjd, Det var i synnerhet mot de libarsle som han gjorde det gällande. Huru många sädara han lät försvinns kan väl ej nu utrönas, mer då Garibaldi 1860 eröfrade Bicilien fann han i fängelserna visserligen blott ett fåtal egentiige brott: liogar, men 18 a 20 :n.ea i politiskt hänseende misstänkta, Dot är sjelfklart att det förvildade; råa folket hade ofartlig respekt för den kungliga banditkåren, och de kunglige befullmäktigade röfvaren sade os sig sjelf io sono malandrino med icke min dre stolthet, än den artike romaren kallade sig civis romanus. Lätt fattar men hvilka moraliska och politiska åskådningsr skulle under sådana förhållanden utbilda sig hes folket, Huru skulle man nu kunna begära ait en liberal och human regering under loppet af 14 är skulle ha wmäktat utrota ett ur: gammalt ondt, som af henneg barbariska och för inga medel tillbakaryggande före gångarinna blifvit upphöjdt till rent afl en statsinstitution? Heznes åtgärder häm mas steg för steg, ty malandrinaggion och maffian kunna visserligen momentant hej: dag, men icke utrotas, och vid förata signal från snföraren äro banden åter samlade. Siciliens historia från 1860 till 1874 zärl också hufvudsakligen historien om regerin gens strid med stråtröfvarväsendet. Hadel det här, likasom ä fastlandet, bott handlat om en strid med fast slutna röfvarband, då . skulle en gynsam utgång icke hafva uteblifvit; men i Sicilien kommer det aldrig : till öppen strid, ty fienden vågar aldrig visa : sig. Han lefver skenbart lugn såsom detl. öfriga folket, som af fruktan för blodshämn.f den icke allenast icke förråder honom, utan ock leder polismaktens spaningar på villospår. Under detta skydd mördar och plun: drar banditen omedolbart utanför stadsportarne. ( Dessa olyckliga förhållanden diskuteras!t för närvarande ifrigt af den italienska pres-4 sen. Anledningen, den närmseste, härtill ärt ett bref från den sicilianske radikale deputeraden Laporta tillinrikesministern Canelli, i hvilket den förre fordrar att regetingen skall vidtaga utomordentliga åtgär-. ler för att bekämpa det onda. OCantellil; har svarat att man dock först måste försöka le medel som konstitutionsenligt stå tills buds, innan man skrider till utomordeutliga.1 Pills för några dagar sedan har Laportald akttagit tystnad efter detta inrike mini sterns svar; men nu har han åter tagitti, ordet och förklarat, att utan undantagstagar). kan ingen framgång vara att förvänta. Re( seringsvänliga tidningar vugerstödjahorom f och föreslå upphäfvarjet af jury i brott-. mål och dennas stsättinde af krigsrätten,, vidare införandet at säkerhetslagar och slutligen förstärkning at Siciliens militära zralter. Utan tvifvel äro dessa medel välmenande, men de äro dock föga snnat änä palliativer af delvis ganska tvifvelaktig verkan, Regeringen sysselsätter sig oupp-k hörligt med planer för att afhjelpa detdå onda, men tyckes hafva konstitutionelad skrupler och har ännu ej kommit till någota resultat. Man har föreslagit Siciliens för-1n sättande i belägringstillstånd, men dettalg rd har en så afskyvärd österrikiskt-bour-v vonsk bismak, att ingen minister förmåro ringa det öfver sina läppar. Att i be-lv ägringstillståndförsätta ett område af mer in 500 qvadratmil med 3!2 million mennikor skulle dessutom kosta mycket peuxinÖ sar, kanske lika mycket som ett helt fältäg. Svärigheterna äro derför mycket stora, en en hvar känner, att det är statens pligt di tt skydda landsfreden och allmänna ordfö ingen, sina redborgares lif och egendom, ch att något derför bör göras. Jag tror nog de cksä, att det skulle vara en stor fördel, om an i och för afhjelpande af osäkerheten på ieiljen skulle ålägga landet tunga bördor jr en tid, emedan man kan hoppas att folSi et, inseende den allmänna säkerhetens förslar, skall blifva böjdt att i sitt eget intresse fö edverka till depsammmas upprätthållande. len jag betviftar dock att malandrinaggion do all kunna utrotas utan en allmän och sk utveckling af den offevtliga undervisingen och rikt nät af landsvägar och jern: sl: mor i Sicilien, utan en enkel och energisk 16 Iministration och en snabb och sträng lagä ipning — men detta är botemedel, som B rst efter en längre tid kunna verka. Mina a rhoppningar äro sålunda, öppet aagät, icke tal mnerligen stera; man å apdra sidan anser fle g, att förhållandena på Sicilien, så af räckande de än äro i sediigt hänseende, icke off aebära någon omedelbar politisk fara för mg alien. Ty maländrinaggion, och detta kan!? ke nog ofta upprepas, har ieke någon Poa isk. färg; den är hvarkog republikansk 5, ler klerikal, hvarken autonomisk eller nin navartistisk, utan en barbarisk produkt barbariska tider och barbariska regerinafl r samt af de oupphörliga striderna melaf 1 olika nationella samhällslager, och skall dre ce kunna förintas förrän dessa blifvit geatt mträngda af er likformig sedlig knltur, na den också genom en imposant utveckru g af statens maktmedel för tillfället kan gaf mmas. i Det är knappt möjligt att tala om ett så us rt socialt ondt, utan att fråga sig i hviltur ; förhållande det sicilianska presterskader ; står till det samma; ty man vet, att ut sterskapet på Sicilien är ofantligt tal.) 8 t och, såsom egare af nära två tradjededoc 80 ha