Aftonbladet – 9 september 1874, sida 3

FR Sr rna ms sana RE ENSE REN på sitt miesnöje och såg frågande än på den na och än på den andra, för att gissa sig till huru samtalet aflnpit. Rörande denna punkt blef hon ej heller länge lemnad i Pvisshet, ty sedan Winifred besvarat tanens tvära god morgon, utbragt hon nod barnslig liflighet: Ack, tant, hvad ycker ni väl, är det ej förtjusande? Dok;or Cameron vill föra mig härifrån — först ill Paris och sedan tiil London, och så för ag lefva tillsammans med honom. Lefva med honom! Du borde blygas, Winifred! Hvad är detta för ett tal?Doktorn fann sig här uppfordrad att fördara sig, hvilket han gjorde så kort som nöjligt, och under tiden satt miss Deborah ch stirrade mållös af förvåning på honom, indrande inom sig, om ej verldens slut vore ära, då en sådan man som James Cameron unde prata dylikt oförnuft, Hade hon fått öra att erkeengeln Gabriel, sökande sig n hustru bland menniskors döttrar, med itt val fallit på Winifred Morgan, skulle ion knappt blifvit mera öfverraskad. Men tt förråda förvåning eller nyfikenhet var n qvinlig svaghet, hvilken var omöjlig för .ennes starka själ; kon presiderade således id frukostbordet under värdig tystnad, sean hon på ett eftertryckligt sätt gjort ett lut på alla försök till samtal af Winifreå, vilken syntes böjd för att vara meddelam, genom en förklaring, att det vore ögst opassande af en ung porson att börja ala om sig och sina angelägenheter i näraro af äldre personer. Winifred tystnade genast och såg skrämd t, .Så fort frukosten var slut, gick hon yst sin väg. a Dörren var ej förr tillsluten efter henne, n miss Deborah zteg upp, gick med fasta teg fram till doktorn, lade sina händer på ans axlar och såg honom forskande i ögoen: James Cameron, hvad är detta för dår. kaper? Hvad har du företagit dig? (Forts.)