Aftonbladet – 7 september 1874, sida 3

SY ER MIVETUTER ANTEIR KUNA AVR. UEMISSVUYGILEG Bpvr cialundersökningar, hafva sitt värde redan genom den öfverblick, den medgifver öfver dessa, företrädesvis på grund af sina malI mer, vigtiga landsielar, Många tecken gifva också vid handen, att geologien äfven inom Sverige kommer att vid malmernas undersökning och brytning erhålla en liknande Iställning och betydelse, som den redan länge haft vid utlandets grufdrift. Härför talar ej minst den omständigheten, att många gruf. egare, sedan dessa undersökningar börjat, erbjudit enskild anställning åt flere yngre geologer. Rekognosceringarna i och för erbållavde af material till en geologisk öfversigtskarta öfver riket bafva under äret måst nästan helt och hället inställas till följd af under sökningens minskade tillgång på fast arbetspersonal, Geologen A. E. Törovebobm, som under de sista ären företrädesvis varit här. med sysselsatt, har åtnjutit tjenstledighet under hela rekognosceringstiden, under det att göromålen i museet betydligt inkräktat I på amanuensens tid: Geologen D. Hummel I har med understöd af statsmedel under kret ;I företagit en vetenskaplig resa i utlandet, och slutligen har den genom biträdande geologen L. Palmgrens afskedstagasde upp I ståndna ledigheten ej kunnat under året Bterbesättas. Under så ogynsamma förhållanden har denna vigtiga del af den geologiska undersökningen måst nästan helt och hållet åsidosättas för de öfriga löpanda ar betena, Behofvet af en geologisk öfversigtskarta löfver riket blitver emellertid år från år allt I mera kännbart, men detsamma kan omöjligt (fyllas på annat sätt, än att den redan med så stor framgång beträdda vägen attinöfva Joch sedermera anlita extra biträdande geologer i ännu större skala än hittills fullföl11es och utbildas. Den svåra frågan om valet af ett fullt ändamålsenligt färgschema för så väl de I geologiska kartorna i skalan 1:200,000 och Iden tillämnade öfversigts-kartan som för Tbergelagkartorna har varit föremål för ätskilligt förarbete. Med en annan fråga, som är af lika stor vigt för alla de geologiska kartorna, har oafbrutet arbetats efter n. v. chefens anställning vid geologiska undersökningen, Inemligen möjligbeten att på dessa framställa landets ytform, De tvä härför i utlaidet använda metoderna, nivåkurvor eller den på de topografiska kartorna brukliga Återrängbeteckningen, hafva hvardera, kostnaden oberäknad, sina praktiska svårigheter. Emellertid hafva geologiska kartor med terrängbeteckniog ett så afgjordt företräde framför dem, som sakna sådan, att det ansetts nödvändigt utröna, om ej denna Ibrist å de svenska geologiska kartörna kunde afhjelpas. De försök, chefen, biträdd af geologen D. Hummel, låtit för detta ändamåls vinnande anställa, hafva gifvit så tillfredsställande resultat, att chefen sannolikt inom kort kan underställa K. M:ts pröfning förslag i denna riktning. Den olikhet, som genom införande af terrängbeteckning skulle uppstå mellan dessa och de hittills utgifna kartorna i skalan 1: 50,000, kan helt och hället undvikas, om en del at upplagan fortfarande tryckes utan sådan. Samma anordning torde äfven blifva af andra skäl nödvändig för kartorna i skalän 1 : 200.000. Flerestädes har det under rekognosceringarna befunnits vara ytterst svårt eller till och med omöjligt att på ort och ställe med bestämdhet afgöra, om en bergart rättast bör kallas gneis eller granit, äfvensom att bestämma gränserna dem emellan, När! emellertid vetenskapens närvarande ståndpunkt ej medgifver att till en enda sammanslå dessa oftast tydligt skilda bergarter, hvilka dessutom med full rätt anses hafva blifvit bildade genom olika krafter, ebhura hvarderas egendomlighet sedermera ofta blifvit utplånad, så har chefen ansett det vara skäl att uti sådana fall; der bergartens bestämning till granit eller gnejs nästan helt och hållet blir beroende phindividuel uppfattning, kterupptaga den af Hisinger brukade benämningen granit-gneis samt att särskildt beteckna den på de geologiska kartorna med detta namn. På sådant sätt vunnes dessutom den fördelen, att sådana trakter till följd häraf blefve mera uppmärksammade, hvilket är af synnerlig vigt för slitandet af den snart eekelgamla vetenskapliga striden om dessa bergarter bildningssätt och begränsning gent emoti. hvarandra, En liknande otydlighot har försvårat bestämmandet af ett egendomligt slags aflagringar från istiden, I vissa hänseenden förete de en förvillande likhet med verkliga jökelgärden — krosstensgrus — men å andra sidan kan det ej betviflag, att de äro förnämligast bildade genom vatten; som varit i våldsam rörelse, De äro i synnerhet utbredda och mäktiga i norra Skåne och i den del af Halland, som närmast gränsar intill Småland. Möjligt är, att den stora skandinaviska inlandsisen länge qvarlegat på det småländska höglandet och att dess talrika, forsande jökelelfvar då afsatt ofvannämnda material, som hufvudsakligen består af ett groft grus: och stora; utaf vattnet föga bearbetade, stener. Må hända här det till ej ringa del tillkommit pE bekostnad af förut bildade jökelgärden: När en gång deras bildningssätt: blifver fullt utredt, så komma de att lemna ett intressant bidrag till historien om den sista delen af istiden. Af praktisk betydelse torde i synnerhet vara de under rekognosceringarna för kartbladen Riseberga och Hessleholm gjorda fynden af förut okända aflagringar af kålk: haltigt krosstensgrus, äfvensom upptäckten af apatitblandad byperit uti Småland. tskilliga vetenskapliga, mera speciela undersökningar hafva under året kunnat utföras, hvilka delvis redan blifvit bearbetade och offentliggjorda, Hit hör en at geologen Gumeelius författad afhandling om mellersta Sveriges glaciala aflagringar, uti hvilken egna iakttagelser, på samma gång som de uti geologiska undersökningens tidigare skrifter meddelade, hvilka beröra samma ämne, belysas och bearbetas. Geologen Hummel har i en afhandling Om rallstensgrus och åsar sammanstält ett stort antal, till större delen i Småland gjorda, iakttagelser om detta slags aflagringar. Uti den nyss utgifna beskrifningen öfver geologiska kartbladet Trosa har samme geolog offentliggjort en vigtig undersökning om euritens geologiska förhållanden. Dessatom har han under sin redan omvämnda geologiska resa nti Tyskland, Frankrike, Italien och Schweiz gjort studier för jemförelse mellan Sveriges. och dessa länders äldsta formationers bergarter. En berättelse om denna resa har blifvit till k. vetenskapsakademien inlemnad. I geologiska föreningens förhandlingar finnas dessutom offentliggjorda åtskilliga afhandlingar och uppsatser af undersökningens tjenstemän. Doktor L. Holmström har fortsatt det i förlidet års berättelse: omnämnda geologi-l, ska arbete på Klågerup och annorstädes il; Skåne, hvilket åtminstone indirekt stått ill FEV NNE KN SETS RPS ERAN