Aftonbladet – 7 september 1874, sida 2

att de äro förut inöfvade. Kasta vii dett: afseende en blick på de kungliga teatrarne: repertoir sedan deras öppnande, må med nöje erkännäs att den lyriska scenen i Trollflöj ; ten, Faust, Den Stumma, Hvita frun, Svarte :Idominon bjudit på värderika stycken, i all I mänhet också på ett rätt värdigt sätt åter gifva. Samma vitsord kap dock tyvärr ej Iskänkas åt den dramatiska scenen. Intet leoda stycke af något högre konstvärde, med undantag af Shakspeares -Förvexlingarnas, har under dessa två och en half veckor på densamma gitvits, knappt något af mer än medelmåttig förtjenst: Man kan visserligen mot detta omdöme anmärka, att en sådan författare som Feuillet varit på repertoireh upptagen och att Ladyn af Worsley Hall gifvit 44, De onyttige 29 och Föreningsfesten 28 fulla eller åtminstone goda hus. De statistiska siffrornas värde oförkränkt, vilja vi dock ej medgifva dem någomabsolut rätt att afgöra halten af de uppförda styckena, och med alltskyldigt erkännande af.den poesi och sanning, som: utmärka. Feuillets roman En fattig ung mans Kfventyr; våga vi påstå att dessa egenskaper visserligen ej i lika grad utmärka hans skådespel af samma namn, ja, att det icke ens är möjligt att de skulle kunna göra det. Efter vi ha kommit in på.detta ämne, må det tillåtas oss att.iskorthet. utveckla en åsigt, som vi ofta förut antydt, nämligen det stora poetiska missgrepp som ligger i försöket att för skådeplåtsen omarbeta nutidens romaner, ett missgrepp, som blir desto större, ju bättre dessa romaner fyllt sin uppgift at verkliga konstverk iuom sin art. Detta ämne är icke främmande för frågan om den dramatiska scenens: repertoir, då denna till en icke obetydlig. del utgjorts och ännu utgöres atl just sådana dramatiserade romaner,