Aftonbladet – 2 september 1874, sida 3

till bäddställen, det är först kl. 8 e. m fsom de illredag. Att boskrifva den sinn -Irika mekanismen skulle vara allt för vid ilyftigt, alltnog, på mirdre än en qvart ha man sp äktig bädd anordnad red tagel madrass, lakan, mjuza filtar och fullkomlig jafskild från de öfriga, vid huivud och fötte med tunna träväggar och vid den yttre sida af ett tjockt damastförbänge, den inre af vag Inens vägg. Hör sofver jag pu afklädd fö 2 dell. cxtra till kl. 6 påöljande morgon När jag så stiger upp. finnas tvenne stor: trum, att för Is och ett för gentle män, och der finner alt hvad jag be höfver för att ordna min toalett. I Ett acnat slags vagnar finnss äfven, d så kailade polace car De bestå af er stor salong, fullständigt möblerad med sof for, divaner, rör chaislonger och läsd stolar, sawt dessutom en eller tvenne mi dre sängkammare. Dazsa följa icke mer hvarje train, utan tillfogas endast då någon familj, som icke ser på ka en, ställer ex dylik, för att hafva all sitten för sig sjelf. ; j och samma beqväm! emetler Betjsningen 4 ort äg af em kondukt sare, två porsoner för ba lokomotivförare och en jernvägarna äro mycket olike standom ganom konkurren liga Såsom ett medelbelopp unna antaga 2!e å 3 cent paratt icke allehn till jerr äm behaga ite t emellertid ston dom missbeukades i allt för hög grad, baslöts vid ett under förlidet är hället möte mellan da särskitda bolagens direktörer, a alla dylika fribiljetter för framtiden skulle indragas. Om nkgonting med fog skulls kunna anmärkas vid de amerikanska jernväga ehurn den 2xken egentligen icke rör de resande utan ndast bolaget, så är det den frånvaro af all kontrojl, som detta bar gentemot konduktören, ty det är icke alla resande, som bry sig om eller i brådekan få å öpa biljett vid den station, der de stiga assagealgifier upptagas derföre al konduktören, och eburu bolagen understundom låta hemiisa agenter följa med täiget en längre til, för att uppmärksama nämde person, så bar detta emellertid visat sig vara föga ledande till målet. At: srjäla säsom en jernvägskondukiör bar derför blifvit ett ordspråk i Förenta 8t rr na, och burn djerft detta tilgår, bslyser följande lilla berätie meå hvilken jag vill afsluta mina besksining på sätt att resa på jernmvägarna i den nya verlden: På en af de jornvägslinier, som utmynnpa från Chicago vesterut, medföljde en gång en dej af bola ets direktörer, för att inspektera. Plötsligen fingo de på ett ställa se ett atort, vackert hus, som ds icke sett dor förut, Hvem ger det vackra buset? frågade de en af passagerarne på tåget. Kors, vet ni inte det? Det tillhör ju koxduktören. Nu visste direktörerna mycket väl, då de för 8 Är sedan togo den if rande kouduktöreo i bolagets tjonet han en fatrig wan, och på 150 del mänaden kus sn icke, som att bi jade en at bh vi antomn ex, och såleder ligon, för ati icke säga säkern, med banans medel, som ni bygt det a huset, vi passerade, al, vi kan väl t st? börja med litet ade han sig oriktigt uti att alskeda ty om jag också mästel g stulit mig till huset, så ati jag nu stulit nog medgifva, att skolen I betän inder b ör för lof att. värja stjäla på nytt, för att också få sig, tt hus Det iäg för mycket logik i detta resonment, för att icke direktöreras genant sku!le inse hvilkat sätt att handla var för lem det förde!aktigaste. H. N.