Aftonbladet – 1 september 1874, sida 3

RR nen oo RR välbekanta fälten framkallade naturligtvis tankar som länge hade slumrat. Då han sist gick denna väg, var han en yngling, frisk, stark och fast besluten att nå det mål, som han trots allt motstånd föresatt sig. Och nu var det hunnet, ära, förmögenhet och en nyttig lefnadsbana. Med skäl kunde han känna sig glad och stolt ötver en sådan återblick. Hela hang förButna lif låg klart och tydligt framför honom; icke en länk, icke ett enda minne fattades — ej ett enda! James Cameron andades djupt, Han stannade plötsligt, lyfte hatten från sin bränpheta panna, för att låta sig svalkas af den friska höglandsvinden; från hans läppar ljöd ett utrop af otålighet; derefter började. han med hastiga steg gå vidare liksom du ville han undåy ett plågsamt minne. Miss Deborah stod ute på hönsgården omgifven af nina många befjädrade gunst lingar, som hon omvexlande bannade och matade, då en tjenstflicka på långt håll med gäll röst skrek att en främmande herre just nu kommit genom gårdsgrinden. Min nya jurist, förmodar jag, kommer och presenterar sig. Bed honom stiga in i salongen; men vänta! går han till fots eller rider han? Till fota, madame. Då äro hans stöflar smutsiga, Psed honom stiga in i förmaket och säg bonom, att jag icke tål tobaksrök; lukta kläderna tch bak, så öppna ett fönster. (Forts.)