Aftonbladet – 31 augusti 1874, sida 3

I husen äro mycket lätt byggda, mest ar trä, Toch folket vänligt och snyggt. Härvarande Tdrätselnämnds 3:dje afdelning har stor förtjoast om gatläggningen — den är af tegelsten, snygg och proper, och denna stensättning står här rätt länge, ty Helgolanå kan ej — såsom en viss stad på vestkusten — ens skryta af att hafva haft en häst. 4600 fot från Helgoland ligger den så kallade Dänen — en liten sandö, der badkärrorna äro uppstälda och der en paviljorg med god restauration finnes. — Sedan vår vänliga värdinna, fra Nummel Aeuckens, försett mig med kaffe, gick jag genast första morgozaen att skaffa mig badbiljetter och att orientera mig litet. — Badsällskapet uppträdde i morgentoiletter, och det kan jag till Helgelands beröm säga, att hvad toiletten beträffar så behöfver man ej genera sig. — Hufvudsaken om morgnarne är att man skyddar sig mot väta, snygg be höfver man just ej vara, ty man är all tid mer eller mindre smutsig eller sandig ingan middagen. — Sedan en hvar förtärt sitt kaffe, skyndar man till båtbryggan, ifrån hvilken färjbåtarne föra en öfver till Dinen. — För det mesta begagna de segel, och som egjön ofta står rätt bög, kommer man ibland att få dansa rätt dugtigt på denna lilia färd och att få en och annan dusch i förekott, för hvilken man likväl ej behöfver erlägga extra betalning. — Landningen på Diinen är litet äfventyrlig iblaud, ty mar måste in genom bränningen och stiger iland på utskjutna kärror, hvilka äro sins emellan förenade med landgångar och således bilåa en provisorisk brygga, som halas upp på stranden eller skjutes ut, allt efter som hafvet stiger eller faller. — Dessa små öf verfarter äro rätt muntra; man pratar meå sina grannar och tager de små missödena med störtsjöarne från den muntra sidan, — På NV.-sidan af Diinen bada damerna, på SV.-sidan herrarne, — Då en båt lan dat försvinna alla konsiderationer, man löper i kapp för att få en badvagn, och sedan mat väl installerat sig, börjar badningen i brän ningarne, hvilken är ytterst behaglig. Efter badet promereras på Dinen, dervid huftvndsysselsättningen är attsöka stenar, snäc kor eller alger, och slutligen slår man sig ner i paviljongen vid ett godt frukostborå, eller om man vill vara förståndig förtär mar på stranden ett par medförda smörgåsar; — I paviljongen spelar hummer en hufvudroll. — Ånnu är j bummerfisket tillåtet — det börjar först den 15 September, men på Helgolsnd finnas i sumpar ett stort antsl sedan Febrnuarifisket, hvilka fodras väl och smak: förträffligt. — Sedan frukosten väl är intager, kommer ett behagligt dolce far niente på ett par timmar i sanden, med ty åtföl jande cigarr, lektyr och tupplur — kanske någon gång med ett litet trefliet parti kort. — Detta vistande på Diinen hela förmiddagen är utomordentligt helsosamt, och äf ven sådana personer, som ej våga att bada kal:t, försumma sällsn att fara dit. Den luft, som pan der inandas, är utomordentligt stärkande, ja, det påstås fullt så stärkande som badeg. — Till middagen hafva alla återvändt från Dinen -damerna uppträda då i till en de! genska eloganta toiletter, och äfven herrarn: göra sig snygga — gå till och med så långt i elegans, att en och annan visar sig i svart hatt och glachandskar. — Middsgen iu tages kotterivis i restaurationer och nu fär sällskapslifvet fritt lopp. — Knappt är middagen slutad förrän man störtar in i kafest för att dricka kaffe, höra musik, helsa på vänner och bekanta, observera toiletterna. sqvallra och prata. Midt upp i denza lit liga scen kommer ångbåten, passagerarne landsättas och tidningsgubben bjuder ut Hamburger Nachrichten, som med begärlig. het slukas, — Det är egentligen den end: tidning, som man kan köpa här, och om man observerar huru den läses, kan man genast ss hvad folk man har för sig. — Penninge mannen söker genast efter kursnotorna, andra menniskor leta efter dagens nyheter och politik, som då ganska friskt debatterag, och fruntimmerna äro sig lika — de söka genast efter följetongen, förlofnings-, giftermålsoch likaande agnonser. — Dock. allt för länge får man ej låta tankarne flyga öfver till den öfriga verlden. — Dreyer el ler någon annan förståndig båtkarl pKminner att båten är färdig, dameraa utbyta i hast sina eleganta tviletter emot regnakap por och blanklädershattar för att göra en segiats eller en figktur på ett par timmar, — Qvällsvard intages oftast i konversationesalen vid ackompagnement af en rätt god orkester och dagen slutas med förtärandet af en Welle — på ren svenska en liten toting. Sä förflyter den ena dagen merendels likt den andra, då och då göres en promenad på qvälleqvisten till Nordspitze på Oberland, der man hör hefvet brasa under sig! ser solnedgången och låter tankarne tagal riktningen öfver hafvet E.u till den kära Borden. — Det enda nöje, sum bestås badsällskapet in corpore, är någon gåeg Grot tenbeleuchtung. — Man ror då kring ön il mörkret och ala grottor äro upplysta af bengaliska eldar och fyrverkeri, som fram-. bringa en underbart magisk verkan och ef-. terlemna intryck, som ej lätt förgätas. Om folk och seder vore ännu mycket att säga; gom ett allmänt omdöme kan ins. dock vitszorda att innebyggarne äro ett godt och kraftfullt elägte, sådant som man ofta finner . på ställen der menniskan lårga tider får vänja: sig vid umbäranden och vid att se faran i ; ansigtet.. — Badgästerna och fisket gifva dock god förtjenst, så att innebyggarns i a!lmänhet äro temligen välbergade. Lik som alia kustbor äro de konservativa i flere, afseenden till klädesdrägtsr och bätbygge,! och våra gamla hederliga målare i Dalom ; kusde ej dekorera ett urfodral med genti-, lare bilder än dem Helgoländarne sätta ij; förn på sina fiskslupar. — På ena sidan om . stäfven ett citronträd fullt med guldgula frukter och rå den andra ett tänkespräk, som nästan är detsamma på hvarje båt: ; Der Herr wollse bewahren alle die mit dem : Citronenbaum (eller hvad. båten nu heter), zu See fahren. — För resten finnas Guatot Adolph, John Bull m. fl. på dylikt sätt af bildade. Dock nu nog för denna gång; vännen C. L. eller någon annan talangfullare penna för komma hit och bättre taga reda på ställningar och förhålländen, om Aftonbladets läsare skulle hafva lust att få vota mera om Helgoland, —e— — Emamnmbhanslhan oo smandgA 1.