Aftonbladet – 29 augusti 1874, sida 3

W. Scharling: Guldlandenes opdagelse. Subekriptionepriset för dessa, sex häfte är 2 rd. d Hvarje häfte säljes ocks särskildt till förhöjdt boklådspris. Sut skription mottages i alla boklådor och samt liga postkontor i Sverige, Norge och Dan mark. I följande häften har man att vänta blan annat följande: P, O. Schjött: Den greske tragedies or rindelse. W, C. Brögger og H. H.fRensch: Nogl je tegryder i omegnen af Kristiania. C. V. Holten: Toner og farver. L. M. B. Aubert: Udsigt over de no! ske loves historie indtil nutiden. V. Thomsen: Europas sprog. Flyvende blade for literatur, kunst og sam fundsspörgsmäål, udg. af Wilh. Möller Kjöbenhavn, 1874. Under denna titel utkommer, sedan när mare ett halfår tillbaka, en py veckoskrift hvilken måhända korteligen skulle kunn: betecknas såsom organ för det unga Dan mark, och hvilken hittills företett ett läs värdt, omvexlande innehåll, hörande tiil sam hällsfrågornas, literaturens och konstens om råden, Veckoskriften har icke begränsa sig inom da ichemska, danska förhöällandena utan redogör för vigtigare uppslag och rö relser inom dena samtida kulturen i allmän ket. Sålunda finner man här artiklar om mådeholds-bevegelserne i de Forenede Sta ter, om de katolske socialister, om Louis Blanc, om ena ny fremstilling af Buddhis men, om ligbreading, om verdenspos: og luftsejlads o. s. v. Att tidskriften ej ryggar tillbaka för en ganska oförbehållsam granskning, visa bland annat dess uppsat ser om årets konstutställning å Charlottenborg. — Engelskt-svenskt och svenskt engelskt sjö. och handelslexikon af Th. Uggla. Detta ar bete, hvaraf första häftet (A—C) nyss lem. nat pressen, kommer att omfatta åtta häl. ten till pris af 1(2 krona för häfte. Båds afdelningarnas oriförräd beräknas skols uppgå till omkring 40,000 ord. Utgifvaren yttrar, att han såsom ofversättare af olik artade tekniska afaandlingar och under band läggning af sjörättsfrågor m. m., ofta rönt olägenhet af den kännbara bristen inom vå: literatur på omfattande terminologiska ord. böcker, särdeles hvad sjöväsendet och han. delnf angår. Han har derför sökt att k detta område fy:la den befintliga luckan ge nom ofvannämnda arbete, som skall inne hålla alla nu brukliga sjö-, skeppsbyggeri. fogmaskins-, artillerioch handels termer. samt benämningar på hvad till sjöväsendet, handeln och dena praktiska lagfarenheten hörer, jemte ett bihazg om engelska och amerikanska myuat, mått, mål. och vigt systemen, namn ä de förnämsta hamnar wm. m., med angifvacde af longitud, latitud, tidvattenshöjder o. , V. Skulle förstagst röna uppmuntran, ämnar utgifvaren låta dat efterföljas af likartada ordböcker å andra språk. — Ciceros bekanta skritt Cato major de senectute bar nyligen blifvit med förklaran: de anmärknivgar till elementarläroverkets tjenst utgifven af G. Klingberg. Valet af just detia arbete motiverar utg. dermed, att åenna Ciceros rzkrift om Ålderdomen, tillika med den om Vänskapen, enligt flere erfarne skolmäps omdöme är att såkom undervisningsbok i skolan föredrsga framför de mer brukligzs:, men mindre lämpliga Tasculanska disputarionerna, Med afseende på texten har, på ett par uzdantag när, Klotz välkända edition följts. Anmärkningarna utgöras till stor del af hänvisningar, dels till den inom skolorsa nästan uteslutande brgagnade Ellendt-Sayfferts grammatik, deis till Bojesens nandbok i romerska antiqvite. terna. En zärskild förteckning öfver i boken förekommande personnamn meddelar de historiska upplysningar, som förutsättas för en rikiig nopfattning af innehållet, — De förhistoriska tiderna i Norge är titeln på en af konservatorn vid Bergens museum A. L. Lorange i desga dagar på franska språket utgifvon liten skrift, bestående af tre afbandliovgar, hvilka af författaren föredrogos på den arkeologiska kon gressen i Stockholm, och hvari förf, bevisar, att det är en villfarelse,! då man har trott, att stenåldern, bronsåldern och den äldre jernåldern antingen alldeles icke eller blott svagt skulle vara representerade i Norge, så att dessa förhistoriska perioder nästan uteslutande skulle tillhöra Danmark och södra Sverige, eller med andra ord, att menniskor tidigare skulle ha bott i det söåra Skandinavien än i Norge, att man der finner spår af en framåtgående och längre fram i tiden myeket utvecklad kultur, hvilken till och med skulle ha efterlemnat ut märkta litterära minnesmärken i Eddadikterna, under det att Norge ännu var ett vildt land, endast bebodt af renar, vargar och björnar, och att man först i den yngre ernåldern, då en tillbakagång i Sydskandi raviens kultar är märkbar, får visshet om, utt menniskor funnos i Norge, Författaren visar det oriktiga i dessa teorier genom att på ett lätt ofverskådligt sätt sammanställa le fornfynd, som dels af honom sjelf och Jels af andre ha blifvit gjorda i Norge, och vilka lägga i dagen, att spår af menniskor ch mensklig kultur förekomma i Norge ika tidigt och i lika stor mängd som i det södra Skandivavien, — En ny teologisk tidskrift kommer att nästa år utgitvas i Leipzig, under titeln: Jahrväicher fiir protestantische Theologie. Bland nedarbetarne i tidskriften nämnas de mest anedde medlemmar af den teologiska fakulteten Jena, såsom Hase, Lipsius, Pfleiderer och Schrader. — Adams, förste sekreterare vid engelska bekickningen i Berlin, har nyligen afslutat andra lelen af sin: -Japans historia-, hvilken väntas bokhandeln i Oktober, Förf. har i flere år vait sekreterare vid engelska beskickningen i Jedo ch anses vara en ndlig kännare af den jaanska historien. Första delen af arbetet går ill år 1864, den andra behandlar åren 1865 till 871, — Ett band facsimiler af gamla, i British nuseum förvarade urkunder har utkommit i sondon. Facsimilerne, som äro 17 till antalet, a blifvit åstadkomna genom fotolitografi. Det ldsta bladet är en urkund från Hlotharius, kancariernes konung, det andra är af nästan sama ålder; de öfriga härstamma från det 8:de årundradet, — Alte Schweden. Bland väntade nyheter Schauspielhaus i Berlin nämnes ett skådespel ned denna titel af Brachvogel: . — Tretiosju träsnitt af Albrecht Biirer ha Vligen blifvit upptäckta i det stora nationalbiioteket i Rio Janeiro. De bära årtalet 1511 ch äro i konsthistorien kända under titeln: Fi ure passionis nostri Jesu Christis; titelbladet aknas. Dessa 37 blad lära icke finnas kompletta något annat bibliotek. Äfven Diirers befömda lad: vAdam och Eva från år 1504 har anträtäts på samme ställe, ———