Aftonbladet – 28 augusti 1874, sida 2

— Stockholms allmänna planteringar. Jnder denna titel läses i senaste pumret f Tidning för Trädgåråsodlare bland anat följande: Stockholms största, med växer planterade promenadplats inom stader r Carl XIII:s torg, eller, som det numera fta benämnes, Kungsträdgården. Redan i vörjan af 1400-talet fanns en trädgård, der Kungsträdgården nu är belägen, ty enligt ldre handlingar hade konung Erik XIII ler sin kölgärd, Under den oroliga unionaiden blef trädgården mycket vanvärdad. Konung Gustaf I lät emot slutet af sin re ering införskrifva en utländsk trädgårdsvästare, Hans Friese, hvilken fick i appIrag att iordningsätta trädgården, och Erik XIV sökte ännu mera att utvidga och förvättra densamma. Sistnämnde komung inörskref en frausk trädgårdemästare vid amn Jean Allard, med hvilken han ingick contrakt om trädgårdens omdaning och plan ering med många rara utländska träd ock srter.. Ända till medlet af 1600-talet lärer srädgärden blifvit väl underhållen; men efter Gustaf II Adolfs död synes den hafya blifvit lemnad åt sitt öde. Trädgbräsintenjenten Johan Hårleman, som under Carl XI:s regering hade inseendet öfver denna trädgård, inlade stora förtjenster om dess atvidgande och förbättriog. Den blef åå till större delen omgifven med steomur, hvarförutom en prydålig vattenkonst anbragtes, hvartill vattnet Jeddes från åen gå kallade Träsksjör. Denna vattenkonst, som borttogs är 1767, var belägen på samma ställe der Carl XIII:s staty pu står. I börjar af Carl XII:s regering blef Kungsträdgården ytterligare förbättrad och för sedd med växthus. Under år 1796 under-gick trädgården en genomgripande förän dring, i det att större delen af träden bortröjdes samt alla växthbusväxterna utrymdes ur växthuset, hvarefter detta begagnades till så kallad vauxhall och sedermera till arsenal samt slutligen till brunnssalongUnder Carl XTII:s regering blefvo alla stenmurar, hvarmed trädgården var inhägnad, borttagna, platsen planerad och grusad, hvarigenom allt, som päminde om den fordna trädgården, helt och hållet ntpifnades, med undantag af allerna på båda sidor om trädgörden, hvilka ännu bibehållas. År 1822, eiler kort efter det Carl XIII:s staty der blifvit rest, förändrades namnet på donna plats från Kungsträdgäråen till Carl XIII:s torg. Det äldre namnet eller Kungsträdgården har dock nu, sedan äfven Carl XII:s staty der blifvit uppstäld, åter blifvit temligen allmänt antaget. Efter det torget i nära 50 år presenterat sig som en szudöken i miniatyr, anlades är 1869 de nuvarande planteringarna, i enlighet med öfverintendentsembetetz ritning, af nu mera aflidne direktör N. U. Blomberg. Planteringarna äro utförda i geometrisk form och kunna, till följd af de stora afständen sine emellan — synnerligast på båda sidor om Carl XIII:s staty — sägav vigöra tre afdelningar. Öfver det sätt, hvarpå fontänen blifvit uppstäld, har månger, så väl offentligen som enskildt, uttalat skarpt klander, och detta som vi tro icke allieles ogrundadt, Buskpartierna beatb af gui regn, :persiska syrener, rosentry, fläder, snöbär, berberis, björnbär, pil, spirsea bagtornsarter m. fl. Alla dessa växter äro fullkomligt härdiga och således särdeles lämpliga för en mycket trafikerad plats, dä ömtäligare växter, som under vintern måste omlindas med halm eller dylikt för att skyddas mot frosten, dersmot denna tid af äret gifva en mindre angenäm anblick. — En af bu:kgrupperna, på östra sidan af torget, utmärker sig i synnerhet för en smakfull och lyckad :cammanställning. Midten at densa grupp upptages af ett dubbelblommande körsbärsträd, omkrisg hvilket är planterad Hippophaö rhamnoides, der utanför gulbladig fläder, samt i ytterkanten fläder med mörka, inskurna blad, och siutligex rödbladig berberis. — Gräsplanerna, som alla äro omgifna af låga hegtornshäckar, äro i år gärdeles vackra och vitna om god och omsorgstull skötsel. Hegtornshäckarpa omkring gräsplanerpa äro afsedda deis för att förekomma nedtrampnirg af placernas kanter och dels för att skydda desamma mot åverkan af kringströ!vande hundar, som så ofta åstadkomma förargelse i hufvudstadens planteringar och hvaraf Stockbolm eger en sådan mängd, att ingen stad i Europa i preportion till dess storlek kan visa motstycke dertill. Planeringen af gångarna och de öppna sandplarerna på torget är ganska ofullständigt utförd i det att ä torget en mängd fördjupningar och ojemnpheter förefinnas, rom vid det obetydligaste regn bilda en hop vattenpölar, hvilka för de promenerande äro allt annat än sngeräma. Att gruga en sådan plats med groft landsvägsgrus tords väl heller icke kunna anses säsom lämpligt eller bidragande till den promenerande allmänhetens beqvämlighet. Sköt geln af så väl allkern? som de öfriga planteringarna på torget är anförtrodd ät Sveneka Trädgäördsföreningen, hvilken på ett högst tillfredsställande sätt fullgör detta sitt åtagande. Arrangeringen af bladoch blomstergrupperna är utförd med smak och i öfverensstämmelse med anläggningens stil, och gräsmattorua hållas snygga och putsade, samt visa i år, oaktadt sommaren icke varit särdeles gynnsam för dylika planer, en ovanligt liflig och frisk grönska. — Ljungerantzska testamentet. Såzom man torde påminna sig hade numera aflidne tahakcofahvibäxan P Tinnoerrantr mananm ta.