Aftonbladet – 27 augusti 1874, sida 2

en, Icke skulle behandlas som sgpion. Der, artikel, som föreslår, att hvarje invånare ij, ett af fienden ockuperadt land, hvilken gifver underrättelse åt den andra parten, bör! behandlas som spion, förkastades enhälligt. , De öfriga artiklarna om spioner antogos 6 med obetydliga förändringar. General Voigts ; Rhetz föreslog, att den artikel, som stadgar, I att personer, som tillfängatagas i luftbal l; longer, icke tillhöra kategorien spioner, ls skalle undertryckas såsom onyttig; den bibehölls dock. Förslagen om parlamentärflaggor och medel att meddela sig antogos, med undantag för artikeln om neutrala makters diplomatiska och konsularagenter, med hvars behandling uppsköts. Med afseende på kapitulationer yrkade den franske gene ralen, att vanbedrarde vilkor och sådan som strede mot den militära äran skulle förbjudas, hvarvid general Voigts Rhetz anmärk; te, att detta vore svårt att bestämma, enär olika armeer hafva olika åsigter om hvad ; som är vanhederlig:. Komiten antog eti amendement, som ogillar vilkor, som äro stridande mot den militära hedern. Kapit!et om vapenstillestånd antogs derefter. Med afseende på krigsfångar uppsköts behand-, lingen af frågan om icke-kämpande. Det t ryska förslaget, att en krigsfånge, som rymmer, kan skjutas under förföljandet, men at: sedan han blifvit fasttagen, är han fri från straff, erhöll den ändring att vapen kunna användas mot en flyktnivg och att, om han åter gripes, skall han kunna underkastas skärpt disciplin eller öfvervakning. Beträffande sårades behaniling piotesteradek den tyske delegerade mot all kränkning aflk Genevekonventionen och yrkade att hvarjel! ändring uti den skulle erfordra alla de par-! ters samtycke, som afslutit dem. Han gjorde äfven invändningar emot att ambulansernas och mi!itärhospitalens materiel och persoval skulle vara fria från att tagas i besittniog eller till:ånga och framställde ettls annat förslag, hviket äfven de belgi-lg ske och schweiziske delsgerade gjorde. Allalt fyra förslagen hänskötos till en under-! komite. Vid ett senare sammanträde råddelt så stor meningsskiljaktighet om modifieran-5o det af Genevekonventiozen, att komiten ej kom till något beslut, tan hänsköt frågan till de respektive regeringarnas öfvervägande. Aogående de krigförandes ömsesidiga rättigheter förklarade den holländske delegerade, att som hans land har en rent defensiv militärisk organisation, kunde det icke afstå från några af siva medel till motstånd i händelse af anfall, och han pro testerade mot hvarje förslag, som befriar medborgare från den heliga pligten attförsvara sitt fosterland genom hvarje medel, som stär dem till buds. Belgien och Schweiz afgåfvo liknande förklaringar. General Voigts Rhetz talade för uteslutande, i den artikel som erkänner den infallar.des mynp dighet på det ockuperande territoriet, af meningen: så länge han är i stånd att utöfva den. Han påstod, att artikeln i sin närvarande lydelse gjorde likheten för stor)? mellan en blckad och en ockupation; den förra vore endast effektiv då den utöfvades, men den senare tillkännagafs icke nöd. vädigt genom yttre synliga tecken. Under diskussionens fortgång uttryckte han.som sin personliga åsigt, att hvarje generak skulle straffa dem, som doltoge i uppror il? ett oekuperadt land, Den vidare diskus-t sionen om denna artikel uppsköts, tills de 1 de andra artiklarne om de krigförande blif. vit afgjorda. Det protokoll, af hvilket of-)2 vanstående utgör ett kortfattadt samman drag, omfattade sammanträdena till åsen 1210 dennes, n Från marskalk Zabalas, öfverbefälhafva )0 ren för de spanska trupperna, hufvudqvar-f! ter i Miranda del Ebro, har Times erhålit en korrespondens, daterad den 16 dennes, ir hvilken vi meddela följande; Jag har4q redan förut nämt att det icke var möjligt på stt krigsoperationerna skulle kunna beer je Ipptagas förr än i slutet af Augusti eller bj början af September, och tiden har visatlaj tt jag haft rätt. Väl såg det ett ögon Im blick ut som om den carlistiska öfverbefäliafvaren Dorregaray ville gripa till offenaf iven, och i så fall skulle ju Zabala halni varit nödgad att möta honom; men Dorroe Ir saray har ännu ej kommit så längt och örmoåligen ekall det ännu dröja någon id innan det blir lif på krigsekådeplatsen. fö ett land, som har stora arm6er, betyd sh iga resurser, kolossala förråd och en fast är rganisation är det jamförelsevis lätt att ilne tor skala och utan atbrott fortsätta sinal si ni!itär operationer. men i Spanien, der nyalte rupper oupphörligt måste utskrifvas och !to nöfvas då en kär skall företärkas, och derst lla magasin äro tomma, måste en generall ge a tid på sig för attreorganisera sin armelE, ch förbereda den till ett slag. Armentr var till sin nummerstyrka blifvit starkt för. )he ninskad gercm sjukdöm, genom förluster pålksa alplatsen och genom hemsändandet af odugika iga krafter, och största delen åt densamma F esiår af rekryter, unga pojtar, som ickelM tunga ntbärda ett fälttågs stranatser och sk ysiska ansträngningar, Man måste fyllast lla luckor, andan inom armen måste stärkas, lig brerua i Oatalonien och Valencia, der carsterne börjat upprätta talrika band — förtärkas, ishan något kunde företagas, och et var omöjligi att försvaga städernas gar isoner, som redan förut voro amånrog, Un-pe er sådana förhällanden ble! en ny utskrifqje ing nödvändig och en sådan kan icke föriggå på nägra dagar. Dessutom anses Sepember mänad för den gynnsammaste både medan väderleken blir svalare och emedan uppen icke frestas att förderfva sig med nogen frukt och skadliga drycker. De Pkryter. som hitkommo för kort tid sedan, bo aknade all öfning och disciplin, och intenenturväsendet stod på en mycket låg stånd unkt, Om tillständet nu är bättre kan jag säga, men Zabala gör hvad han kan, I ch han vet mycket väl att han blott med 3 väl organiserad arm kan besegra Dorrearay. Det dekret som anbefallde en utriining af 125000 man har blifvit satt i erkställighet, men jag tror icke att det all bringa en förstärkting af sammanlagdt ),000 man och då Zabala fått hvad han all hafva, kommer hans här knappast att ikna 40,000 stridbara män, Man har tadt honom för hans overksamhet, men han ulle ha utsatt sig för nederlag i händelse in handlat snnorlunda. Han skall, då han gång gricer till offensiven, ingalunda wa så stark som man i allmänhet tror. an kan dessutom icke lita på sina underdnade; förräderi, oduglighet och svaghet 0 egenskaper, som oftaet förefinnas hos m. Carlistornes intagande af La Guardia edde antingen genom förräderi eller i anlning af en oerhörd vårdslöshet från förararnes sida. Man har fere varierandel pgifter härom, Men ett är i alla händel.öPS r visst: att staden godt kunde ha hållit)Sår ; till dess Zabala från Logrono hunnit)?2k mma den till undsättning. I fredags ck det till och med så långt att teleaftrådön afskars och ett lokomotiv bortrdes af 8 beväpnade garlister midt för vår 8a. Jernvägsbyggnaderna voro besatta af ; starkt detachement med talrika genera: och officerare, på en half fjerdingsvägs Me stånd låg Zabala med 12,000 man, och2e ce desto mindre blefvo skildtvakterna öf.989 rrumplade och, hvad värre var, gjorde ieke arm, De åtta carlisterne tvungo loko-)P28 sar affi ig de följ det De He see; des: en: indi stor