Aftonbladet – 26 augusti 1874, sida 3

komma att se er, min ros, förrän doktorn har varit här — nej, om jag också skulle vakta vid er dörr som engeln vid paradisetse port. Mrs Malloneys afsigt var hjeltemodig, men aldrig tidigt uppe, sof hon denna morgon längre än vanligt. Miss Deborah deremot, som af ingen ansträngning lät afhålla sig från att vara punktlig, var uppe redan klockan fem och vid sextiden inne i Winifreds rum. Der träffade henne irländskan. Den gamla draken! mumlade hon förbittrad; Har hon icke pu ändå kommit in! Och hon lät endast till hälften trösta sig af den tanken, att ehuru engeln fann det vara lätt gjordt att drifva ut våra första föräldrar, fattiga kräk, utan en trasa på kroppen eller en käpp att försvara sig med, så skulle han fått -pröfva på annat, ifall hanp råkat ut för hin håles farmor! Hon är kommen, voro hennes första ord till doktor Cameron, hvilken anlände vid middagstiden. Hvilken hon? Gamla moster från Skotland; och hon har gått in till miss Winnie, som, efter hvad, jag tror är ibjälpinad vid det här la get. Då doktor Cameron kom in i Winifreds rum, fanns der emellertid icke någon gammal tant. Den unga flickan var ensam, men hän observerade med någon oro en underlig, skarp rodnad på hennes kind och en feber. aktig glans i hennes. stora ögon. Hon räckte honom hastigt handen, och då han satte sig bredvid henre, andades hon djupt, liksom lättad från ettstungt bekymmer. Synbart var hon glad att se honom, och under det han vänligt och lugnande talade till henne försvann rodnaden från kinden, men. ögoner blickade alltjemt ängsligt bortåt dörren.