Aftonbladet – 26 augusti 1874, sida 2

job SD UC IUPIGIA KUNISLGINS GfPRET BISlfö tillbaka; men å andra sidan var det ingen lätt sak att få deras platser fyldai ty i b båda kamrarne äro de liberale i majoritet och de omval, som på senare månaderna blifvit företagna, hafva gifvit dem segern, oaktadt de ultramontana katolikerne röstade tillsammåns med ultraprotestanterne. 1 Till att bilda den nya ministeren utsågs lö Heemskerk, som på femtiotalet hörde tillla de liberala, men sedan närmade sig motpar-ti tiet och 1866 inträdde i den ultramontanab och konservativa ministören Myer. Hanjli sökte 1868 att få folkskollagen ändrad, det vill säga att få uteslutandet af religionsundervisningen återkalladt; meon försöket2 misslyckades, enär man allmänt anser del ti kontegesionsfria skolorna som ett värn motj4 religiösa tvister och efter ett par till intetF ledande upplösningar af kamrarne blef ministeren tvungen att afgå. För några må j. nader sedan blef Heemskerk till och medl: sjelf förkastad vid ett omval och förklarade h dö, att hän skulle åraga sig tillbaka från Y det politiska lifvet, hvarefter han ingick i y högsta domstolen. Med afseende på mini-5 sterens bildande gick först det rykte, att!Y han skulle upptaga flere ultrakonservativer, såsom baron Zaylen och grefve Schimmel-P penninch, efter som de egentliga konserva tiva i andra kammaren blott utgöra tio personer och återstoden af partiet blott be-iu står astingen af ultramontaner eller ultra-!y protestanter, men den sammansättning, hvarIr: vid han nu stannat, är vida moderatare.!g Does de Villebois, som blir ut:ikesminister,!b är visserligen katolik, men icke extrem;lv justitieministera van Lyad:n representerar r ultraprotestanterze, men både finansmini-s! stern Heim och kultusministern Golstein äros moderata konservative och den genare enja synnerligt ifrigt försvarare af skollagen.h At de tvenne försvarsministrarne, general!s Weizel och Taalmann Kipp, hade till ochr med den förstnämnde säte i den senasteia liberala ministeören. Men oaktadt det redand är någon tid sedan denna ministorlista offent-11e liggjordes, har dock ännu icke någon offi-1o ciel utnämning egt rum, emedan konungenih begifvit sig till Schweiz och icke ville af-in bryta sin lustresa der för att tänka på re-lf geringssaker. Den 14 Augusti for Heems1! kerk till Montreux och återvände derifrån le den 20 med konungess samtycke, men först vid densxes Bterkomst under loppetaf denna s vecka kommer den nya ministeren att blifva k formligen tillsatt. Midt under krisen bifölllf d i d första kammaren med 29 röster mot 7 l1agen om barns arbete i industrien och dettali utgör en af de få frukterna af den senaste ssssionen. Skild från de politiska stridigheterna är planen om uttorkningen af Zuidersee, hvilken plan nyligen åter blifvit upptagen i den form, att blott den sydliga delen, 180,000 hektarer skall göras odlingsbar med en kostnad af sammaniagdt 180 millioner gulden. Äfven till Holland har den gam: malkatolska rörelsen nu nätt, men dä der redan länge funnits en katolsk, så kallad jansenistisk, frikyrka, ytwar sig rörolsen deruti, att flere anseddo politiker, deribland en redaktör för en ultramontan tidning, gått öfver till denna; så ha äfven en del engelska katoliker, hvilka uppehålla sig i landet, gjort. Dessa ha sannolikt ursprungligen blifvit dragna öfver till den romerska I kyrkan genom Puseyiemen, men vilja ej nu böja sig för ofelbarhetsdogmen och andra nya lärosatser. Under det Holland sålunda nyligen kommit från sin ministerkris, har dess grannland, Belgien, genom ett dödsfall kommit lin i en sädan. Premierministern grefve de ITheux, de klerikales ledare sedan många år tillbaka, är nämligen helt nyss död, och Idå ministeren redan förut stått på svåga Åfötter, skall don sannolikt nu råka i fullIständigt upplösningstillstånd. Ovisst är dock huru de nya förhållandena skola gestalta sig. De klerikale äro nämligen mycket missnöjda med finansministern Malon, som lär själen i den nuvarande ministeren, och tadla honom för att han icke går nog långt i klerikal reaktion. Partiets mera förståndige medlemmar anse dock dettasäsom fardligt, och de i sommar företagna valen till kamrarne -— då ena hälften af ledamöterna l, nyvaldes — ha, såsom bekant är, beredt partiet ett nederlag, om än icke så stort, att det från pluralitet blifvit minoritet. Vid lett fyllnadsval, som nyligen egt rum i Flandern, lyckades det ock att få den nye ministern för de allmänna arbetena invald, ehuru han för ett par månader sedan föll igenom i Soignies. — StaIden Antwerpen har under konungens besök I derstädes den 17 dennes fått uppfyld en länge närd önskan och derigenom banat väg för en ny utvidgning af sina handelsetablissement. Under det de öfriga gamla fästningsverken redan för flere är sedan slopades — då de nya fästena uppfördes — och dervid lemnade rum för hela nya qvarter, stod dock det gamla Syd-citadellet qvar. Denna borg, uppförd af hertigen af Alba 1567 på stadens bekostnad och afsedd att vara ett tvångsmedel mot denna, har mer än en gång varit utgångspunkten för blodiga öfverfall och plundringståg, riktade mot staden och utförda af spanska soldater. Till och med så sent som under Belgiens frihetskamp 1830 bombarderades staden från detta fäste, och 1832 var det holländarnes sista höllpunkt, innan den franska understödshären tvang general Chass att gifva sig. Det har länge varit stadens invånare en nagel i ögat, men nu har slopningen af detsamma tagit sin början och korungen var sjelf den, som slog det första slaget mot dess murar. Till tack fick också konungaparet en jublande helsning af befolkningen, och neäbrytandet skall säkerligen påskyndas med största ifver. Den nationella pressen i Preussen har, såsom vi förut omnämt, varit mycket missbelåten med konungariket Sachsens håll-41l ning gent emot riket, och åtskilliga gån-jo ger funnit anledning att varna den nyalb sachsiska kovungen Albert mot reaktionära ä rådgifvare och particularistiska sträfvan-Id den. Vid Prins Alberts thronbestigning (den d 29 Oktober 1873) höllo de nationalliberala !je tidningarna en mängd salvelsefulla förma lv ningstal, hvilkas verkan på den unge re-lvi genten dock icke tyckes hafva varit stor. lg T11 en del härrör da herlinaska orpanarnas ic 2 FAL — fr JR SA D— TA ärr Jat — nr ÅL bt frn Ha rr an I AR KÄR fä rt då a scn ft ft jr mL 00 ker kel ov on -— CA Rö rp FA OO MO TÅ Bh jul