Aftonbladet – 22 augusti 1874, sida 3

—Luiherska misslousföreningen i Stockholm. En missioveför. ving med detta namn har här blifvit bildad, om hvilken Stockh.korresp. meddelar följande : Ansökningen är underteckzad af pastorsadjunkten i Adol? Fredriks församling D. A. Äraström, föreståndaron för stadsmissionens barnhem K, Erixon, pre2ivarten 4 och v. oråf. F. O. E F. Burström fl., inalles 18 stadgarne i. Lutherska missionsföreniugen i Stockholm utgöres afsvenska luthersk sbekännare. hvilka, drifina Kristi kärlek vilja bi: rikes hefrä ande, förnämligast i Stockholm och dess omgifningar samt för öfrigt, så långt krafterna medgifva.Stockholms stads konsistorium, som blifhördt öfver ansökningen, anmärker, att, en sådan fri kärleksverksamhet, stadgar i den ordning bestämda, som här äro i fråga, hvarken äro gagneliga eller behöfliga utom i det fall, att det vore att befara att hinder skulie läggas i vägen för densamma, men a icke lärer ega ringaste grund i de befintli verkliga förhållandena i värt land, I 3:4je förekommer följande stadgande: — — styrelsen eger att, enligt Math. 18: 14—17 v., pröfva, huru förfaras bör med ledamot, som, till allmän förargelse, i lära eller lefverne, afviker från Guds ord-. Genom denna bestämmelsa har, säger konsistorium, föreningen tillagt sin styrelse samma rättighet, som Kristus tillägger församlingen och som i yttre måtto, enligt kyrkorätten, endast kan tänkas tillhöra ett kyrkosamfand,. I 3 2, der det heter, att styrelsen eger utfärda kallelse till, af före: piogen godkända, ordets förkunnare, antaga skollärare och skollärarinzor äfvensom andra, hvilka finnas lämpliga att verka inom föreningen, utse lokaler för Gads ords förkuonande, skolundervisning m. m., finner konsistorinm, att föreniugan gifvit styrel sen sådana uppdrag, att, om k. sanktion vunnes, den finga en makt, vida större än den svanska kyrkans, Konsistorium kan icke anse aådant vara helsosamt för ordningen i kyrkan liksom det ej finnos i gällande eller föreslagen kyrkolag förutsatt eller tänkt som möjligt. K. M:t lärer ej heller funnit skäl meddela sanktion å de nämnda stadgarne,