Aftonbladet – 22 augusti 1874, sida 2

STOCKHOLM den 22 Augusti. Ett intezsivt landtbruk. Då nyligen en redogörelse i denna tidning meddelades för Stockholms fäns hushållningssällskaps sammankomst på Enskede, omnämndes vieserligen det i alla afseenden utmärkta skick, hvari denna egendom framstod för de talrika besökande; men emedan det som berättigar denna egendom att benämnas ett mönsterlandtbruk icke då kunde anföras. taga vi för afgjordt att en utförligare framställning rörande detta landtbruk skall intressera de af vära läsare, som syiselsätta sig med lande:s vigtigaste näringsgren. Enskedes belägenhet nära iatill hufvudsaden bareder visserligen ege:iomea btskilliga fördelar, men dessa binjutas äfven af många andra egendomar, hvilka samma lanåtbrukesystem kunnat införas. Det an tyåda läget inverkar dock icke egentligen på egendomens kultur, men väl på densam mas växtkraft för så vidt derika gödningsämner, som hvarje folkrik stad kan lemna den idoge landtbrakarer, anlitas. Men hvad som väsentligen gjort att Enskede redan länge erkänts vara en af värt lands bäst skötta egendomar, till och med den bäst skötta, är des ovanliga omständigheten, att samme segare zu redan i 48 är oafbrutet fått egna sin utmärkta skicklighet, 8 nke cch sin stora energi ät skötaeln sf denva egendom, hvilken också under loppet af denn nga Årsföljd af honom, i ordets gannasto bemärkelse, omdanats. Då Enskede kr 1826 a? hr Axel Odelberg sjelf tillträddos v men i vanvårdadt skick. Åbyggandersa voro dels ändamålelöet uppförda, dels bet m Stockholms grapnvoro förbisedda ; ringa del af den såsom gammal pen ädg, skogbe vuxna hagar eller sumpiga, nistin otillgängliga kärr. Produktionen i vanliga år utgjorde 2 å 300 t:r säd och lika många lass hö; potatis odlades då ej annorlunda än som trädgårdsväxt och det underhillna axtalet kroatur ntgjords vid pass 30 kor, 4 vill 5 par oxar och för egendomens underhåll 4å 5 hästar. Det torde icke behöfva tfägas att här låg ett vidsträckt fält för den verksamme egaren. Af den betydiiga pozsessionen kusda visserligen ett stort isnitbruk bildas; men der:ill fordrades jemte kapital, eit ofantligt arbete, ty jorden var af den mest omvexlande beskafferhet, styflera, sandoch mess jord oeh till största delen vattensjuk, så att äfven eu grundlig afdiikninrg måste verk: ställas, Det är gifvet att åtskilliga år förflöto under ett oafbrutet arbete rå nyodlisgar och på den gamla jordens höjande i växtkraft, innan slutligen en stadgad plan kunde antagas för hushållningen vid Erskede. Redan för 25 år sedan — på sommaren 1849 — var Enskede i det skick, att dess egare ansåg sig kunnas mottaga Stockholms läns hashållningssällskap och den för landt brok intresserade allmänheten. Förhållandet är skdant, att Gå ett landtbruksmöte hälles på någov egendom, fordrar allmänheten att der få se ett väl orånadt landt bruk, eller åtmivetone stora förberedelser till ett sådant. Äfven de mest anspråksfulla erkände då den höga etåndpunkt, hvarpå hr Odelberg uppbringat landthushållningen vid siu egendom. Rsdan då erkändes den framstå som ett mönsterlandtbruk, ett i möjligaste mätto intersivt, eller på en inskränkt lokal mycket producerande landt bruk. Genom införande af efter jordens beskaffenhet och lokala förhållanden afpassade cirkulationer på all den jord som för kultur var tjonlig — då 300 tlå —), genom fältens planering, tegläggning och täckta dikens anläggning, genom ett ständigt an vändande af den rika gödseltillgöng, som från bufvndstaden kunde beredas, genom en stor ladugåri med väl födda kreatur sf goda racer, genom begagnandet af de verksammasta och ändamålsenligaste kända åker brukseredskap, genom en betydligt ökad arbetspersona!, väl aflönad och inrymd i sunda och beqväma bostäder, hvilka jemte ekono mibyggnaden blifvit nyuppförda — med få ord sagdt, genom alla de åtgärder som vid ett r-tionelt ordnadtlandtbruk fordras, fram stod Enskede äfven för de strängaste granskare i det skick, att de voro iuilt benägna antaga att då — 1849 — återstod för egaren endast att vidmakthälla hvad han ut fört — några egoutliga förbättringar cifordrades icke vidare. Men lönade sig ettså intersivt landtbruk, frägade måhända en och aznan och i synnerhet de, hvilka voro vana vid attse eller sköta extensiva jordbruk? Till besvarande af denna fråga hade br Odelberg försett de besökande med ett godt material. En af honom författad broschyr: Landtbruket vid Enskede utdelades, I den redogjordes med stor noggrannhet för hela ekonomien och dess resultater, evär ett strängt bokföringssystem är infördt der — eå strängt att t. ex. hvarje gärde har sitt eget konto —; och att egaren sjelf ställer stora fordringar på sitt jordbruk framgår deraf, att först sedan det betalt jordräntan, förvaltningskostnaden, byggnaders underhåll och räntan på deras kapitalvärde, utskylder m. fl. faux frais, äfvensom allt för detsamma bestridt arbete, utgör det uppkommande öfverskottet den rena vinsten, eller, om man så vill säga, den er sättning, gom tillkommer egaren för den omtanke och skötsel, som ban egnat åt sitt landtbruk. Den rena vinsten på detsamma Ippgick för året 1846—47 till rdr 4269, och för 1847—48 till rdr 6683 bko; hvartill för det senare året hnfyudsakligen bidrog de höga sädesprisen, isynuverhet priset å hvete, som då var 30 rdr och deröfver. I berörda vinst på landtbruket ingick icke vinsten på oränneriet, hvilket skötes och bokföres som n fristående industrigren, hvilken godtgöres för den drank, som i ladugården försrukas. Sedan hr Odelberg i den ofvannämnåa oroschyren redogjort för sin bokföringsnetod, som med få förändringar begagnats sedan 1832 (sfledes då redan i 16 Är), yttas: Jag tror mig medelst densamma hafva ippnått det eftersträfvade målet, att nemigen erhålla den sannaste och fallkomligate Brliga tablå öfver resultaterna af mitt andtbruk och den dermed förenade husållning. Det af hufvudbokens upplägsande och afslotande förorsakade arbete list förfallna; många! be tä st af ht ge HA hy m ve äf