Aftonbladet – 21 augusti 1874, sida 2

Vt DOUUTY Mal I NÄR NN : äles hos Pastors-embetet i Carlskrona stadsförsamling. ni! Emot Drängen Johannes Lundquist, född den 30 Jan, stö B40 i Edsberga socken af Hallands län, anmäles hos re: astors-embetet i Bollnäs, adress: Boilnäs. ETT TIDENDE RISE TE NEN STOCKHOLM den 21 Augusti. De militära underrättelserna från Spanien örja åter bli af viss vigt och intresse. Efer en lång tid, som blifvit tillbragt med re rganisation, äro republikens härar nu åter ige stånd att taga till offensiven och ha un-ltil ler de senare dagarne vunnit några icke betydliga framgångar. I tisdags åtta dasar angrep general Moriozes carlisterne unier Mendiri, gom med aderton bataljoner inMe anteri, förutom artilleri, befäst sig i Oteizo, fö! n stad i Navarra. Efterfyra timmars hård. ut ackad strid tog Moriones alla fiendens pojit: itioner. Förliden fredag tågade generallä Zabala, efter att i Miranda ha förenat sig ned general Laserna, från denna plats med 2.000 man infanteri, 1800 man kavalleri ch 47 kanoner till Vittoria, hvilket carlisterne omringat. Genom senare underrät:elser vet man, att han lyckats i sin planen ch att Vittoria blifvit undgatt. Den pro-8! viant, artilleri och ammunition, som general jon Z3bala förde med sig, bafvalyckligt kommit h: in i staden, och dess garnison har blifvit förstärkt. Dessa händelser hafva, i föresk ning med stormakternas erkännande af den el spanska regeringen, i hög grad lifvat stämD ningen i Madrid. Invånarne iländer, hvilka länge åtnjutit fördelarne af fast och obestridd ledning af sina angelägenheter, gä ger Daily News, hafva svårt att fatta den 8! stora tillfredsställelse, som det blotta erkän-)X1 nandet af Madridregeringen, utan något erS bjudande af materielt bistånd, framkallat! hos spaniorerne. Men det kan icke betvif-j5l lag, att de europeiska makternas kyliga håll(f ning alltsedan konung Amadeos tronafsägelse Vv: tryckt tungt på den allmänna andan i Spanien och att den genom att baröfva republiken ett vigtigt vilkor för framgång har de praktiskt hjelpt carlistorne. Spanska folket ?! har säkert icke blifvit smickradt genom det8 mycket fria sätt, hvarpå dess affärer blifvit y skötta efter Castelars fall; men marskalk Ser Y rano och hans kolleger, så bristfälliga deras EB rättsanspråk äfven må: vara iformeit hänseb ende, representera dock det mest nationella i? landet i närvarande ögonblick, och det var b den nationella saken, som försvagades, då dej monarkiska regeringarna i Europa, godtyckligt skiljande mellan Spanien och Frankrike, beslöto att icke erkänna den enda regering, som var möjlig i Madrid. Times har från sin korrespondent i Paris erhållit en redogörelse för innehållet af den rundskrifvelse, Tyskland sändt sina representanter i utlandet för att framhålla ändamålsenligheten af att erkänna den spanska regeringen, Rundskrifvelsen förklarar, att Tyskland aldrig haft för afsigt att företaga en beväpnad intervention. Det har blott velat moraliskt understödja Spanien. Oroligheterna idettaland hafva tvungit Europa att intaga en afvaktande hållning. Tyskland har hittills icke afvikits från denna, men nu är situationen annord lunda. Å ena sidan utsätta carlisternesl grymheter de konservativa monarkiska prin-n ciperna, som de påstå att de representera, F för allvårlig fara; å andra sidan vitna un ! dertryckandet af kommunen och upprättandet T af manstukten inom armån, att regeringen ilf Madrid är tillräckligt befäst. De onyttigal! ansträngningar, carlisterne hittills gjort, b vitna om deras vanmakt att vinna nägot? afgörande resultat, och det till och medls vid en tid, då regeringen måste bekämpalY andra uppror. Europa kan icke vänta, att3 freden i Spanien skall blifva återupprättad, d förr än regeringen i Madrid blifvit befäst.h Genom att erkänna den, skola makternan understödja den och detta skall dessutoms3 vara enda sättet att moraliskt gripa ia och bidraga till upphörandet af ett tingens till stånd, hvars fortvaro skulle medföra faralsg för det allmänna lugnet och säkerheten.lpb Detta är hufvudinnehållet af den tyska rundskrifvelsen. Daily News korrespondent i Rom, somlg med synnerlig uppmärksamhet följer denly socialistiska rörelsen i Italien, skrifver denly 4 dennes bland annat: e Jag telegraferade för några dagar sedan, , att italienska internationalisterna icke hade någon bestämd plan att företaga en allmän resning, utan snarare åsyftade att oroalandet genom att ställa till lokala och partiella uppror. De senare hatva fullkomligen rättfärdigat mitt påstående, Nya res-1; ningsförsök tillkännagifvas från Toscanalg och de neapolitanska provinserna. Jag har 1 sett en förteckning öfver de häktade och man frestas verkligen att tro, att en andra f Giovane Italia håller på att bildas. De 1 män, eller rättare de ynglingar, som blifvit). tagna med vapen i hand, äro med få undantag pojkar från femton till aderton års åld der! Detta förhållande utgör det enda rättfärdigandet för ett så dumt och orimligt)! företag. Jag har i mitt sista bref bevisat g hur ytterligt omöjligt det är, att ett såi dant företag kan lyckas i Italien. Folk af alla klasser ordentligt häpna öfver de dagi liga underrättelserna om att nya band uppstått och att kistor med vapen och ? ammunition åter påträffats. Den tanken 1 uppstår ofrivilligt, att dessa pojkar aldrig; skulle fått för sig att deltaga i dylika dåd. om icke deras moralitet blifvit helt och håle let förstörd genom de socialistiska tidnini gar, hvilka fått cirkulera på halfön. De gamla män, hvilka lidit under påfligt eller utländskt tyranni, de män som stredo 1848 och de yngre som åter fäktade i armen är j 1859 och med Garibaldi vid Volturno, hafva spelat ut sin roll och söka ingen större ära ; än en fredlig och lugn välmåga. Dessa genera: tioner af patrioter påminna sig forna dagars lidanden och äro blott allt för glada att få njuta den enhet och frihet, som vunnos med så många uppoffringar. Men de pojkar, som för några år sedan, då fäderneslandets öde! stod på spel, voro simpla gaminer och hvilka hafva mycket att vinna, men ingenting att! förlora genom att kasta sig i dylika företag, äro så mycket mer redobogna att omfatta de satser, som framställas af okända och obscufa tidningsskrifvare. Personerli utom Italien känna fögatillde hundratals små-! tidningar, som fått uppstå under senaste sju lt eller åtta åren. Dessa tidningar hafva stän-1 digt och utar. hejd offentliggjort de mest osunda teorier. Statsinstitutionerna hafva icke blifvit besparade sin andel i tillvitelserna, och regeringen, parlamentet, embetsmännen hafva blifvit framstälda som förödare af del: fattigas penningar. De stegrade prisen på ll hyror och födoämnen, Pos öfversvämning, : eller uppträdandet af en komet tillskrefs, alltsammans regeringens dåliga styrelse. Dessa små tidningar antaga, för att ådraga sig allmänhetens uppmärksamhet, sådana namn som Il ladro (tjufven), I Asino (åsnan), Illj N l