Aftonbladet – 18 augusti 1874, sida 2

— Arkitektarvoden. Härom skrifves från Stockholm till G. H. T.: Arkitekternes ställning till allmänheten har hittills med hänsyn till arvodet för verk stäldt arbete varit i det närmaste lika med läkarnes, eller fotadt på den fria öfverenskommelsens grund. De förre hafva icke ens, sågom de senare, haft någon bestämd taxa att i nödfall bålla sig till. Ett sådant förhållande kan icke annat än medföra obehag för båda parterna, hvilket erfarenheten väl nogsamt visat; och det torde derför vara en välkommen nyhet för mången, att tjugu af våra arkitekter förenat sig om vissa bestämda grunder och vilkor för beräknande af arkitektarvoden. Enligt denna öfverenskommelse skall arvoget för ritningar, kostnadsförslag, beskrifning och tillsyn utgå med viss procent af byggnadssumman. Procenten åter bestämmes med hänsyn till a) den grad af konstnärlighet arbetet kräfver, b) byggnadssummans storlek och ec) omfattningen af arkitektens verksamhet. I afseende på den grad af konstnärlighet, som erfordras, indelas byggnaderna i fem klasser; och för be räkning af arvoden indelas åter byggnads kostnaden i nio klawser, den första till och med 5000 kr., den nionde öfver 500,000 kr. Arkitektens verksamket vid en byggnad fördelas i följande arbeten: esquisse, hufvnodritningar, kostnadsförslag och beskrifning, arbetsoch detaljritningar, tillsyn. Fullständig taxa för arkitektens såväl samtliga som särskilda göromål är upprättad och af de tjugu ofvannämde arkitekterne antagen, hvarjemte specialtaxor, omfattande hvarje särskild klass af byggnader, tillhandahållas allmänheten. Öfverenskommelsen omfattar äfven arvoden för besigtningar, resor, tidspillan m. m.