Aftonbladet – 15 augusti 1874, sida 3

hörde jag nyligen. En guldgräfvare lemnade Palmer alldeles enszm,uppgifven af ansträngning och sjukdom; helahans utrustning besiod af hans häst samt litet mjöl och te och han hade flere hundra mil framför sig att färdas genom de obebodda skogarna. Etter några dagar påträffade han en yrkesbroder, äfven stadd på återfärd, men i ännu sämre omständigheter; han delade med sig at sina knappa förråd och tog honom i sällskap, men allt detta blott för att se lionom längre fram aflida, fastbunden på hästryggen. Många höras naturligen aldrig af. En och annan omkommer genom olyckshändelser, t. ex. då de öfvergå floderna, änvu flere förvilla sig i skogarna, men inga faror afhålla dem, som en gång angripits af guldfebern. Nu begiiver sig dock icke mången till Palmerfloden öfver land. . Man fann snart att närmaste hamn var Endeavour-flodens mynning, der kapten Cook en gång landade, och denna plats har nu blifvit utgångspunkten för en riktig folkvandring från alla de-j lar af Ausiralien och Nya Zeeland. Man: kan svårligen göra sig en föreställning om, huru hastigt en stad uppväxer härstädes, per med hvilken dt ering och er gripa sig an, när ot skallgöras. För ett par månader sedan fans icke en menniska vid Endeavour-floden eller på flere hundra mils afstånd, och nu uppväxer der en stad, hvars hufvadgata redan är två mil lång! Den nya staden har till minne af platsens upptäckare erhållit namnet Cookstown, och det är öfverflödigt nämna, att den redan eger alla för en stad nödvändiga anstalter, såsom köpmanshus i större och mindre skala, banker, postkontor o. s..v., der finnes äfven tryckeri och åtminstone en tidning; en telegraflinie är, såsom jag tror, redan under anläggning dit upp. Naturligt är att Cookstown änru är en till det yttre anspråks lös plats; byggnaderna vid dess gator utgöras af tält och i bästa fall barkkojor, men de komma utan tvifvel snart att utbytas mot palatslika stenhus, och om några år hafva vi här ett nytt Melbourne. Afståndet från Brisbane till Cookstown är ungefär det samma som till Tasmania eller Nya Zeeland, en omständighet som endast föga hindrar rusandet, hvilket för hvarje vecka blifver allt större. Vederbörande uppsände i god tid allahanda personer, beböfliga både för det nya samhällets styrelse och för landets undersökning. , Så ofta kommunikationerna det medgifva, anlända officiella rapporter, som genast kungöras och med telegrafen spri das kring hela vår verldsdel. De senaste underrättelserna hafva varit af den mest otroliga beskaffenhet. Guld har i ymnighet blifvit funnet på öfver hundra (!) mils. ut: sträckning kring Palmer floden. Detta är ett guldfält, hvartill något liknande aldrig förekommit, och dessa förr så ödsliga och okända trakter erbjuda nu den mest glän sande fläck i hela Australien. Men äfven denna har sina skuggsidor. Redan i Ja nuari hade åtminstone några hundra guldgräfvare hunnit upp till Palmer ech några tusen personer till Coekstowa. Vägen från decna stad och hamnplats till guldlandet är mellan ett och två hundra mil lång och le der öfver berg och floder, der ingen tillstymmelse till väg finres, och der icke ens en oxdrifvare lär kunna tänka på att taga sig fram ännu på en lång tid. Hästryggen är således enda medlet att frakta saker deruppe, och då man tänker på huru små för räd man kan medföra på sin häst, är lätt att ana, hurv snart brist och nöd måste uppstå. Mar fruktade hungersnöd i: sjelfva Cookstown, och vid Palmer hafva alla nöd: vändighetsartiklar nått ett oerhördt pris. Åtskilliga saker, såsom salt, betalades med dess vigt i guld; äfven sömmen, som besagnades för att sko hästarne, uppvägdes med guld. Arbete betalas naturligen derafter: en person, som behöfde några dagars hjelp, erbjöd en arbetare 27 rdr svenskt om lagen, hvilket afvisades med ett hånskratt. Enligt senaste underrättelser har bristen redan tagit en betänklig gestalt. Regnti len hade börjat, allt stod under vatten, och ngen kunde mera komma till eller från. Många personer, som befunno sig på väsen, hafva blifvit instängda mellan ett par loder midt i skogen. Vid guldfälten slagtar nan sina ridhästar för att lifnära sig. Bland annat ondt hafva guldsökarne vid almer äfven lidit mycket afinfödingarna, som lerstädes äro talrika, tappre och väl beväplade: de ega spjut och pilar, skodda med ern och stål, de samla sig i stora skaror ch göra ordentliga anfall på den lilla guld: sräfvarekolonien. Många hafva fallit offer dessa strider, och folket eger hvarken natt ler dag någon ro af fruktan för de vilda karor, som kringsvärma dem, Ett annat mdt är klimatet, som lär vara mycket svårt vtt fördraga och i synnerhet under regnti len ohelsosamt. Regntiden börjar i slutet vf Januari och pågår under Februari, Mars ch April. Med bekymmer och häpnad såg man den olkvandring mot norr, som med detta är og sig början. Myndigheterna utfärdade undskritfvelser, och tidningspressen tog till rda för att hämma strömmen, Allt har lock varit såsom att slå vatten på brinnande lja: det har endast tjenat till att sprida suldfebern, som nu tyckes ha nått sin höjd. förgäfves har man vidt och bredt talat om ungersnöd, febrar och elände; förgäfves lar man sökt visa, att under regntiden alla loder svämmat öfver alla förbindelser fbrutna och allt arbete omöjligt; att det vore slldeles ändamälslöst stt resa upp till Palmer öre regntidens slut, Man kunde lika gerna öka tala förnuft till en sjukling i feberrseln eller afråda den som är hungrig från att ita — då menniskorna höra, att deruppe id Palmer finnes ett guldfält af hundra nils utsträckning, gifva de sig af, kosta vad det kosta vill. Alla tjenare uppsäga ina tjenster, alla arbetare inställa sitt ar ete, och hvar enda hamn i hela Austra jen är full af folk, som väntar på lägenhet ill Palmer d. v. s närmast till Endeavouroden. Folk af alla klasser kunna icke ala om annat än Palmer; alla annonser, ll tidningsartiklar, allt bär öfverskriften The Palmer Rushb. Att gifva en företällning om den berusninz, eller hvad anat jag skall kalla det, som pu råder, är möjligt. Från alla större platser afsändas ngbåtar och segelfartyg till Endeavour, alla med passagerare och gods, och folk om icke kan få biljett, stjäl sig om ord och gömmer sig der för att på detta ätt komma med. Personer hafva förgäfves judit tusentals riksdaler för att få med: aga hästar, oxar eller dylikt. Vid Cooksown omgifver man fartygen med polis för tt hindra besättningen att rymma, och marna måste stundom qvarhållas med fld. Naturligt är att upptäckten af de stora uldtillgångarne är af största betydelse för RAY FETTER te tat MeV före det betten kak 26 fl i än Dt sine Tot föl 0 mö DR a ke Oe tå he jr br ROD 0 NH De od 1 DR HH TR brad RN rr Mm rr An DD rr ET Q KT NA RR Ö OA