Aftonbladet – 13 augusti 1874, sida 3

master Thornton, hvars predikningar hela Alton talar om. Borta — omöjligt; utbrast den stackars Harry, i det hon raglade mot väggen, liksom träffad af ett plötsligt slag: hvarthän kan hon hafva rest? Det är mera än hvad jag kan säga. Hennes kappsäckar voro alla märkta: London, men då jag frågade hvad.jag skulle svara, ifall någon sökte henne eller bref anlände, sade hon att några bref säkert ej skulle komma och hvad personer, som sökte henne, angick — Hon lemnade ingen helsning — icke ett budskap till — någon? Åtminstone icke till mig, sir. Mr Winsmore, som Var här i går afton, bad om hen: nes adress, innan han gick; men hon sade sig sjelf ej rätt veta hvar hon komme att stanna, men kanske skulle hon skrifva, då det blef bestämdt. På pianot ligger nägra andliga musikstycken, som tillhöra honom; kanske skulle ni vilja lemna in dem i prestgården, sir, efter ni ändå går der förbi?s Harry niekade bifallande och då värdinnan återvände till köket för att dricka sitt te, gick Harry in i det lilla förmaket, hvilket blott för några: timmar sedan:hade förefallit honom som ett paradis; Huru ödsligt föreföll det icke: nu! Der stod, stumt och tillslutet, pianot, vid hvilket han så-ofta hade hört honne!sjunga, då hanpå hemvägen om aftnarna från åker och äng hade stannat nere på vägensför att lyssna. På spiselhälJen, der blott. för nägra f timmar sedan brasan gifvit bonom ett så varmt väl kommen, lågo nu blott aska och några kol: nade papporslappar Alla böcker, alla dessa mångfaldiga småsaker, som tala om hvar dagslifvet och dess sysselsättningar, -VOro borta. De nedfällda rullgardinerna bidrogo