Aftonbladet – 10 augusti 1874, sida 3

— Islands tusenårsfest. Daily News hrefskrifvare vid tusenårstesten skrifver dei 26 Jwi från Reykiavik, att förbersdelsern: till festen voro i full gång, den lilla stade och hamnen företedde en ytterst liflig sy: med flaggor svajande från alla allmänna hu i staden och från de danska, norska, sven ska och tyska örlogsfartyg, som samlats di upp att vid festen företräda sina stater Konuzg Kristian väntades dit den 30 Juli Den 2 Aug. skulle, såsom redan nämndåt hållas allmän tacksägelsegndstjenst och der efter reste konungen från Roykiavik upp landet, Han skulle först basöka den verlds kända geisern och derefter draga till Thing vallir. Man trodde, att 10,000 af öns 70,00( inbyggare skulle infinna sig till gårdagen: stora fest derstädes. Bostad för så mycke folk finnes icke der uppe; konungen och hans närmaste omgifning skulle troligen be i socknens prestgård och det öfriga folke fick bädda syskonsäng i kyrkan eller hvil: under bar himmel. Vid konungens åter komst från Tingvallatne skulle två bale: gifvas i Reykiavik, den ena för främlin garne, den sudra för stadens inbyggate. Kadettkorvetten Norrköping under befäl af kommendörkapten Anckarcrona och mej amiral Lagercrantz ombord anlände, enlig: underrättelse i ett enskildt bref, som blit vit D. B. försvisadt, den 26 sistlidne Juli till Rojkiavik. På denna stads reddlågo då norska korvetten Nordstjernan, de dansks fregatterna Jylland och Själland samt fran ska och tyska örlogsmän; ytterligare ditvän tades tyska och engelska krigsfartyg. Islands tusenårsfest firades i Kristiania i fredags genom flaggning från offentliga och en mängd enskilda byggnader, På aftonen hade arbetaresamfundet tillställt en folk. fest. Äfven i Kjöbenhavn firades tusenärsfesten i fredags med flaggning på offentliga och engkilda byggnader samt ä fartygen i hawmnen, Såsom bekant är firade äfven dei Kjöbenhava varande isländarae samma dag på aftonen en fest i Skydebanen. Hedersplatsen vid bordet intogs af Alltingets hittills varande ordförande Jon Sigurdsson. Sedan en säng sjungits föreslog J. Sigurds: sou en skål för konungen. Det egentliga festtalet hölls, sedan Äter en sång blifvit sjungen, äfven af honom. I ett ypperligt anförande framställde han, hvilken betydelse det fåtaliga isländska folkets andliga idrott alltid hade haft för den nordisk-germaniska utvecklingen i motsate met den romersk: sydländaka. Skölar föreslogox deretter för Danmark af festkomit6ns ordförende, juris kand. J. Havsten, för Norge af filolog. stud. B. M. Olsen och för Sverge af docenten G. Brynjuifson, som anmärkte, att det svenska folkets nyare historia kunde tjena såsom ett lsfvande bevis på möjligheten, att de isländ ska berättelserna om den nordiska stammens förhistoriska storhet icke voro öfverdrifna. Raden af de egentliga festtalen slöts wed ett tal af densamme för den förste landnamsmannen Ingolfs minne. Alla dessa tal höllos på isländska. Omkring 40 personer