Aftonbladet – 10 augusti 1874, sida 2

och uppfylda med jublande folkmassor. Vid Nybro framräckte hvitklädda flickor buketter. Ankomsten till Kalmar skedde straxt efter tre. Stationen var sirad med svajande fanor, och tåget helsades med kanonsalut från sjön. Kapten Mannerskantz anhöll få banan förklarad öppnad, hvarefter konungen förklarade Kalmar—Emmaboda jernväg öppnag, prisande samhällets offerviilighet och ledarnes ansträngningar. Derefter egde pre: sentation af stater och kårer rum. DD. MM. åkte genom äreportar och festsmyckade gator. Festmiddagen intogs slottet i fem salar kl. balf 6. Salen, i hvilken den kungliga taffeln placerats, var prydd med vapensköldar, angifvande forna regenters besök. Landehöfding Edelstam föreslog DD. MM:rs skål. Konungens svar var glänsande. I kraftiga drag skildrade han slottets historia. Sexhbundra är, yttrade H. M:t, hade blickat ned från murarne. Borgen hade haft sin glans, sin tyngd, men den hade dignat för tyngden och murarne remnat. Nu hade kommit en ny tid och en py union. Margaretha Fridkullas ouppfylda aning hade au blifvit verklighet. Två fria folk vore förenade. Då sammanfogades murar, som ville ramla, nu kunde konung och folk mötas i salarne. Tillfället vore glädjande: Östra kusten vore förenad med bannätet, och en helig pligt ålade oss att tacka de svenska män, som med stark vilja och uppoffringar främjat målet. Sveriges bana i nittonde seklet vore lika ärorik som förr, men lyckligare. Talet slöts med denna lyck: önskan för orten: Måtte banan blifva till lycka och ära för den och hela landet! — Kapten Mannerskantz talade för fosterlandet; verser af rektor Törnebladh för baninvigningen, af lagman Palme för majestäterna och af kunglig sekter Gethe för fosterlandet utdelades. Deras Majestäter begåfvo sig från slottet kl. half 10 genom en äreport med gasillumination. Ettfyrverkeri afbrändes på Slottholmen. Kapten Mannerskantz är utnämnd till Nordstjernekommendör och konsul Hasselqvist till Nordstjerneriddare. Kalmar den 9 Aug. kl. 3 e, m. Deras majestäter bivistade gudstjensten i domkyrkan. En otalig folkmassa ähörde lektor Ahlins gripande predikan. En kör af herrar och damer utförde sång från orgelläktaren. Efter frukosten hos landshöfdingen afreste konungen och drottningen en qvart efter två. Musikkårer spelade. Kalmar regementes officerare uppvaktade nu, liksom vid ankomsten. Angränsande stadsdelar voro uppfylda af oöfverskådliga folkskaror, Blommor ströddes öfver allt i de kungligas väg, och kraftiga lefverop höjdes, Om nämnda jernväg lemnar tidningen Kalmar följande upplysningar efter en på invigningsdagen utkommen uppsats, Wexiö—Alfvesta-bolagets bildande 1863 gaf uppslaget till frågan om en jernvägsanläggning mellan Wexiö och Kalmar med utgrening åt Carlskrona. Den 7 Oktober s. å. bildades på ett möte i Kalmar, till hvilket stadsfullmäktige derstädes inbjudit, en af ledamöter från alla tre länen sammansatt komitå för att vidtaga de förberedande åtgärderna, År 1865 den 16 Juni antogs på ett möte i Wexiö ett förslag, uppgjordt af ingeniör Weman, enligt hvilket Kalmar—Wexiö—Carlskrona-banan skulle erhålla samma byggnadssätt som statsbanorna och komma att kosta 10,618,800 rdr, hvarjemte beslöts att hos K. M:t göra framställning om att derna jernväg måtte anläggas ech underhållås som statsbana, emot det, att de i företaget intreaserade stadsoch landtkommunerna tillsköte ungefär ,, af anläggningskostnaderna, utan att dock derigenom förvärfva någon andel i jernvägen. Frågan remitterades till 1865—66 års riks4ag, men afslogs. Jernvägsfrågan hvilade derefter till 1869, då tre komiteledamöter af förekommen anledning företogo en resa till Berlin för att söka öppna underhandlingar mad jernvägsentreprenörer derstädes, hvilket dock ej ledde till något resultat. Våren 1869 hade mån emellertid i Carlskrona vidtagit åtgärder för anläggning af en jernvä derifrån till Wexiö. Det gaf åter anledning till ett möte mellan Kalmarortens jernvägsint: PDter, hvarvid bland annat det Wemansko örsla. get vidhölls med den ändyving, att jernvägen orde beröra Nybro Köping. En interimsstyrelse bildades, sam skulle söka åvägabringa en förbindelse med det bolag, som höll på att bildas i Carlskrona. Kalmar kommun, som redan 1865 tecknat aktier i den då föreslagna banan till ett belopp af 265,000, höjde nu ala teckning till 470,000, hvilken summs ånsågs kunde blifva behållningen af ett siworteringslåg at V, million. koja ersökning verkställdes af major AdelI Aug. 1869 ingingo komiterade för alla tre ländsdelarne till K. M:t med anhållan att få jernvägen Vexiö—Karlskrona—Kalmar hos riksdagen förordnad till erkåliande af statsunderstöd till , af Kostnaderna. Bland 83 anmälda jernvägslinier upptog den för ändamålet ar K. M:t tillsatta grauskningskomitn endast 13, af hvilka Vexiö—Kalmar—Karlskronalinien sattes i 8:de rummet. Dessförinnan hade emellertid kapten Ekströmer anmodats uppgöra nytt förslag till smalspårig bana för hela kombinationen, då en sådan ansågs tillräcklig för rens trafik. Så stod nu denna ortens lifsfråga. då 1871 års riksdag med frångående at förslaget (af 2869) om partiella anslag, utan återbetalningsskyldighet, At enskilda jernvågar, anvisade 10 millioner som låneunderstöd för mma ändamål. Samma iksdag voterade vidare 1,100,000 rdr som gåfva it det bolag, som skulle vilja mellan Karlskrona ch Vexiö anlägga en bana af samma spårvidd i om stambanornas. För detta ändamål bildade ig äfven ett sådant bolag i Karlskrona, då na-1. urligtvis äfven Kalmarorten måste ansträngal la sina krafter för att erhålla en bredspårig ana. I Aug. bilddes emellertid -Kalmar jern-) fägsaktiebolag., som ingick till K. M:t med mhållan om låneunderstöa, motsvarande a af le till 2,394,215 rår beräknade kogtnaderna. Denna begäran kunde dock ej vinna bifall, då ånefonåen redan var disponevad. Efter 8 års iträfvanden hade man sålunda ej kommit ur läcken. På våren 1872 afslöts emellertid med söteborgs handelskompani och hr C. G. Cervin Stockholm det för företaget erforderliga lånet not att aktieteckningen skulle inom derpå fölande Aug. uppbringag till 900,000 rår och att nkomsterna a: jexmvägen, som skulle vara färlig före utgången af 1876, skulle i främsta uihmet användas till obligationernas annuiteter. fy ktleteckningens mjöihe opp. tockaade svek. al n derigenom, al mat nade prefeensakties för 20.000 me v id bolaggsstämman i aug. 1872 steg aktieeckningen til ett haropp ar 206,600 rår, Den 16 ärnb 1872 togs -första spadtaget, ch i lördags efter 15, års ar! al RS jer bete, invites Kal — Stosznolms skarpskytteförenings risandeining. Från Kun strädgården uthe. 2 Co mn. 92 AK äv