Aftonbladet – 8 augusti 1874, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — En svensk på äfventyr i Amerika. I Newyorks-tidningen Nordstjernan för den 18 juni läses: En svensk sjökapten, vid namn Charles Andersson, som i många år farit till sjös och derunder besökt snart sagdt alla verldens länder, hade småningom uppköpt ett antal oslipade diamanter till ett värde af femton tusen dollars. Med dessa anlände han till Newyork för om kring nio veckor eedan för att härstädes försälja dem. Som denna vara emellertid är något trögsåld här i staden nu i degarno, så hade han ännu i slutet af förra veckan icke funnit någon köpare, I dess ställe hade han råkat förälska sig i ett amerikanskt fruntimmer, gift sig och tagit qvarter i Sweeneys hotel i Chatham street. Nu var han mer än någonein angelägen om att sälja sina ädelsjenar, ty han ämnade företaga en luatresa till upa med sin unga frn. Han såg en diamantmäklares skylt å huset nr 710 Broadway. Ditbeslöt han att gå. På måndagen stoppade han sina diamanter i fickan och begaf sig till nämnda hus, I trappan mötte ban en värslaga ung mar, som frågade honom om khaan ville köpa diamanter. Kaptenen svarade, att han tvärtom hade sådana att sälja. Den unge herrn förklarade då, att han var mäklarens bokhållare, att deane var utgången, men skulle kunna anöräjtas mellan klockan fyra och fem på eftermiddagen samt anhöll, att kaptenen ville återkomma vid den tiden. Härpå ingick denne och återvände hem. Vid fyratiden, då han var väg till mäklarena kontor, anropades han i ouston Strest Å samme unge man, som då var åtföljd af ett elegant ungt irulitimmer. Den unge mannen frågade om kaptenen ämnade sig till mäklaren, och då denne bejakat frågan, förklarade han sig villig att åtfölja honom dit, om kaptenen ville tillåta honom ätt Törst följa fruntimret hem; och då hon sades bo endast ett helt litet stycke derifrån, var kaptenen nog artig att medfölja de unga tu. Man kom till Bröadway, som vid denna tid var full af folk och vagnar. De hade gått eadast Hågra få steg i Broadway, då fruntimret framtog en liten dosa, hvarur hon tog sig en pastilj och äfven bjöd den unge mannen en. De båda stoppade sina pastiljey i munnen och uppåto dem. Hon frågade kaptenen om han äfven ville smaka på en. Med en artig bugning mottog han pastiljen och stack den i mannen. Några iå ögonblick efteråt böriade han känna sig illamående; det svartnade för hans ögon och han började förlora medvetandet. Fruntimret anmärkte då, att han hade en svart fläck at cigarraska på näsan, den hon erbjöd sig att med näsduken aftorka. Så snart detta var gjordt. förlorade kaptenea helt och hållet medvetandet. Han uppväknade, enligt hvad som sker i alla vöfvarebistorier, i ett kolmörkt, fuktigt källarhvalf. Han trefvade omkring i mörkret, raen ATERN SRA ASS RNE on