Aftonbladet – 7 augusti 1874, sida 2

Ub vs a a HR olsom angår alla civiliserade nationers för-hållande till hvarandra. Det är icke nog, rlatt allmänheten erfar resultatet. Resulta-Itets betydelse beror i sådana fall ofta i ilhög grad på det sätt eller de sätt, på hvilka . resultatet blifvit uppnådt, och intet naket I protokoll, uppgjordt och beslutadt på samma sätt som resultatet, kan ersätta den kännedom, som vianes genom den dagliga iakti tagelsen af tingens gång. Detta är så naIturligt, att man nästan blyges att tala derom. På samma gång gifver äfven bristen på hvarje tillförlitlig underrättelse anledning till alla slags rykten. Jag har om-sorgsfullt afhållit mig ifrån att meddela er dem, emedan de äro föga smickrande för vederbörande dignitärer och emedan ingen förvisso önskar att onödigtvis störa deras verksamhet, Antingen det är sant eller ej, rjatt man beslntit att undertrycka alla förslag, som irnebära något annat än rent hu mana reformer, tyckes emellertid tonen inom konferensen gifva skäl för den anmärkningen att Juli månad är i Bruxelles för het för en synnerligen allvarlig debatt om de omtvistade punkterna. Den liberala pressen i Belgien ignorerar antingen kongressen eller förhåller hon sig rent af fisaåtlig mot den. Som man torde erinra sig, antogs under finansdebatterna i franska nationalförsamlingen, på förslag af Wolowski, att den år 1871 afelutade öfverenskommelsen mellan franska banken och staten, som bhestämde en årlig a!betaluving på statens skuld af 200 millioner francs, förändrades derhän, jatt staten, för att kunna betäcka sitt deIficit, nedsatte amorteringsqvoten till 150 I mill. Bankens direktör och råd ha, som man kunde vänta och som redaa framgick af den afgångne finansministern Magnes förklaring, vägrat att godkänna denna reduktion, emedan man i principen ville hålla fast vid bankens sjelfständighet gent emot staten, men ha å andra sidan erbjudit eig att försträcka staten ett nytt lån på 80 I mill., af hvilka 40 skulle användas att ästadkomma jemnvigt i budgeten för 1875. Vilkoren för detta lån äro ej kända, men då statens skuld till banken för närvarande blott förräntas med 1 procent, är det troligt, att det nya lånet blifvit erbjudet på samma vilkor. Atfett telegram för ett par dagar sedan finner man, att finansministern Ji kammaren inlemnat ett förslag, som går ut på att mottaga kammarens tillbud. En ligt Times hade finansutskottet förkastat ået, enär det dåligaste sätt att betäc kaett deficit är att göra en ny skuld, och hade i stället föreslagit att öka alla bestående skatter med en centime. Angående den till de spanska farvattnen bestämda tyska eskadern erfar man nu, Jatt den blott kommer att bestå af två fartyg, Nautilus och Albatross, hvilka den 31 I Juli intagit kol vid varfret i Distersbrook doch troligen afgå den 6 d:s. Om valet af Jfartygen uttrycker sig Kieler Zeitung mycpt) ket lofordande. Bida fartygen — säger ,tidningen — äro utmärkt pasgande för kust,) bevakning; de äro konstruerade med särI skildt afseende på de grunda asiatiska kustJ farvattnen och bygda i afsigt att ega verksamma medel att förfölja de kinesiska sjödröfrarne, Skulle enigket åstadkommas mellan makterna att afskära kineserna all tillförsel af vapen och ammunition sjöledes, så skulle dessa båda lätta och snabbseglande fartyg göra mer gagn än en hel pansarJeskader. Det skulle icke en gång ha sig lätt för en skarpbygd engelsk teklippert att I bryta en blokad, som upprätthålles af Nautilus och Albatros. — Enligt ett af dagens telegram har den vid Malta stationerade engelska Medelhafsflottan fått order att icke ingå i de spanska farvattnen, utan hålla sig utanför Gibraltar. Sedan någon tid har en process varit inledå mot de tyska riksdagsmännen Hasselmann, Reimer och Hasenclever. De voro tilltalade för att hafva ledt och fortsatt den allmänna tyska arbetareföreningens verksamhet, oaktadt föreningen blifvit upphäfd af polisen, och gom skäl för anklagelsen har framstälts, att de hållit möten, vid hvilka användes samma formulär, uppträdde samma talare och afhandlades samma saker som i den förbjudna föreningen. Dessutom var Hasenclever anklagad att hafva undertecknat ett tillkännagifvande af den 10 Juni med ordet Bremen, oaktadt den var skrifven i Berlin, uppenbarligen i afsigt att föra polisen på villospår. Alla de tre anklagade yrkade att blifva frikände ech försvarade sig sjelfva. Haszenclever klagade öfver att anklagelseskriften kommit honom tillhanda först den 31 Augusti, sålunda dagen före processen, och påstod, att han verkligen varit i Bremen den 10 Jani, oaktadt han ännu vore bosatt i Berlin, Reimer förklarade, att han icke längre var medlem af den tyska arbetareföreningen, emedarm han aflemnat sitt medlemskort, och Hasselmann bestred, att det den 2 Juli hållna mötet var en fortsättning af den förbjudna föreningens verksamhet. Allmänna åklagaren framlade flera listor, af hvilka framgick, att Hasenclever beviljat agitationsmedel, sedan föreningen var stängd, likasom han fram-: stälde åtskilliga vitnenp, hvilka uttalade som. sin öfvertygelse, att det sista folkmötet: icke varit något annat än en fortsättning af den upplösta arbetareföreniogen. Icke desto mindre blefvo Hasselmann och Rei-l: mer frikända, hvaremot Hasenclever ådömdes en månads fängelse derför att han fortsatt en upplöst förenings verksamhet, som: blott pro forma blifvit förlagd från Berlin till Bremen. Ett rykte berättar, att den sextioåttaårige hertig Wilhelm af Braunschweig under ett besök hos den fördrifna hannoveranska konungafamiljen i Österrike har förlofvat sig med konung Georgs tjugusex-: åriga dotter Fredrika, bekant för sin säll-: synta skönhet. Tidningarna sysselsätta sigi nu med den frågan, huruvida hertigens giftermål möjligen kunde hafva till följd, att den kinkiga braunschweigska arfsfrågan blefve löst på ett för Preussen alldeles oväntadt sätt, Som bekant har hertig Wilhelm utsett kronprinsen af Hannover till sin efterträdare för den händelse, att han skulle dö utan arfvingar. Det ligger emellertid i Preussens intresse att icke låta någon welfisk prins komma till en regering i dess omedelbara närhet. Mellan indianstammarne i de vestliga territorierna och nordamerikanarne ha på senare tiden rätt allvarsamma konflikter egt rum. Af de fyra mest framstående stammarne, keowanerne, cheyennes, comancherne och apacherne, äro de tre förstnämnda på full krigsfot. De göra plundrande infall i landet mellan Missouri och Missisippi, mörda herdarne och farmers och drifva bort hästar och boskap. Af den energie, hvarmed de fara fram, slutar man till, att ett allmänt indianuppror står för dörren, hvilket skall åsamka regeringen utan andra obehag äfven dryga omkostnader. Hvarje dödad modoc kostade i förra indiankriget regeringen öfver en half million dollars och modocs voro ändå blott ett litet folk, som icke ens räknades bland de tappraste af inAlangtammarna Da Afvannämnda Indian. Rn JA kd