Aftonbladet – 5 augusti 1874, sida 2

)ch dock har nationalförsamlingen sedan lj redsslutet hufvudsakligen bestått af samma lj, lement, enär de republikanska klutar, som enom fyllnadsvalen blifvit satta på det uj samla klerikalt-monarkiska klädet, ickelsr afva varit nog talrika att förändra parti-ly tällningen inom församlingen. Men förjg ällandet är, att till den 24 Maj 1873 styrpå es det franska statsskeppet af en man,lp; vars snille, insigter och vilja kufvadely ammarmajoritetens sjelfviska lidelser och vungo den att följa den patriotismens och lokhetens bana, på hvilken han med säkra teg och understödd af Frankrikes och Iuropas sympatier framvandrade. Under jenna kloka ledning blefvo snart de svå-13 aste såren helade; men så snart landet,h ack vare hans kloka ätgöranden, lyft sig F r sitt lägervall, beslöt man göra sig qvittP nflytandet af hans vältalighet och af hansm tatsmannavishet, Thiers störtades, och den ti olitiskt oförmögne Mac Mahon och den änksmidande hertigen af Broglie blefvo mufvudpersonerna i det andra tidskiftet, inder hvilket inträdde en politisk demoraisation, hvilken nästan satte Frankrike i emnbredd med Spanien, hvilken förlamade ul verksamhet på handelns och industriens mråde och beröfvade landet de sympatier, som det upplyftande skädespelet af dess örsta energiska ansträngningar efter fredslutet tillvunnit det. Den parlamentariska session, som afslu-E as i ötvermorgon, utgör den fjerde i ordf ningen efter fredsslutet. Den började i Okd sober månad förlidet år och har utgjorts aflY sn oafbruten rad af kriser, hvilka förhin ) rat allt verkligt och gagnande arbete såväl för det närvarande som för framtiden. Denna session inleddes under de mest ku-l? riösa förbällanden. De tilländagängna tek rierna hade af legitimisterne blifvit använda på det mest energiska sätt för realiserandet k af deras syften. Detta hade skett midtun-F der ögonen på Mac Mahon och regeringen, hvilkas monarkiska sympatier icke voro nä l! got tvifvel underkastade. Allttycktes varall färdigt: fusionen mellan de båda grenarne af franska huset var åstadkommen, regeringen stod färdig att med alla medel understödja restaurationen och man var viss att! i kammaren erhålla en majoritet för monar-! kien, då grefven af Chambord plötsligt ut ! färdade sitt manifest, hvars djerfva protester mot den nya tidsandan med ens krossade resultaten afså många mödosamt spunna intriger. Bland alla gretvens anhängare befann sig dock ingen så kompretterad genom hans Don Quixote-bragd som regerin ! gen. Hennes prestige måste till hvarje pris l äterupprättas och ny kraft ingjutas i hennes kdror. Herigen af Brogliie uttänktel: då en plar, hvilken skulle hafva ett trefal-l! digt mål: stärka regeringens makt, till erj visg grad försona repnublikaserne och fort farande underhållahboppet hos monarkisterne. Detta trefaldiga mål ansåg man sig kunna ! vinna derigenom att församlingen för en ! viss tid bekräftade marskalkens makt och : förklarade den för permanent under denna tid. Församlingen gick in på planen ochl antog i November det sjuåriga interregnum, : hvilket betecknas med barbarismen septennatet. Samtliga legitimisterne röstade för den sjukriga makten, men först sedan de hört sig för hos regeringen hvad den egentligen skulle innebära. De erhöllo till avar, att septennatet lemnade regeringsfrågan helt och hället öppen, och detta bestämde dem att rösta för Mac Mabon. Men då de derefter åter började agitera och intrigera som om tronen stode ledig, för att hvilket ögonblick som helst kunna besättas, mötte de ett oväntadt motstånd. Marskalken hade smakat maktens sötma och ville nu sjelf regera sina voterade sju är; den erbjudna generalståthällareplatsen behagade houom ej och ministrarne blefvo tvungna att upplysa legitimisterne om deras misstag. Nu sprängdes den majoritet, som bildat sig vid Thiers fall, och den har, som vi förat omnärnt, först under de senare dagarnes votering, brer blifvit upprättad. Den 16 Maj störtadss hertigen af Broglie hufvudsakligen genom legitimisterne, hvilka icke kunde förlåta honom det löftesbrott, han begått mot dem. Nu, dö den gamla majoriteten var splittrad, började imperialisterne, modiga genom valsegern i Nievre och genom det stöd som de i kabinetrtet hade i ministraroe Magne och Fourtou, att träda i förgrunden. Högern och högra centern började blitva oroliga för bonapartisterne. En tid af förvirring och oreda uppstod nu i församlingen, och det var under denna tid som de konstitutioneila förslag, hvilka gifvit telegrafen så mycket att göra, framställdes. Casimir P6rier framträdde ä republikanerneg vägnar med sitt förslag, hvilket ville göra marskalk Mac Mabon tiil president för sju år i en defivitiv republik och hvilket stadgade att tvenne kammare skulle upprättas samt att folket skulle ega rättighet att revidera författningen. Samma dag framställde äfven Lambert Sainte Croix ett konstitutionelt förslag, hvilket ocksä förordade två kammare, men endast ville bekräfta Mac Mahons makt för sju år som statschef. icke som president i en definitiv republik. Detia förslag upprätthöll sålunda det definitiva septennatet. Samtidigt med dessa båda förslag framställde äfven hertigen af Laroehefoucawd Bisaccia en motion om återupprättandet af monarkien med marskalk Mac Mar hon som generalståthällare. De båda förstnämnda förslagen tillerkändes skyndsam behandling, hvilket vill säga att de fritogos från att genomgå de tre vanliga läsningarna, och remitterades till tretiomannakemiten, hvilken sysselsätter sig med samtliga de konstitutionella lagarne. Som be kant förkastade komiten Påriers förslag och satte i stället för detsamma ett annat af Ventavon, hvilket helt enkelt gjorde mar skalken till diktator för sju år och gaf honom makt att så goåt som efter bebag upp: lösa den andra kammaren, ty äfven detta förslag föreskref ett tvåkammarsystem. Af dessa förslag har blott ett, nemligen Casimir Påriers, blifvit diskuteradt och de tre andra afvakta sitt öde. Huruvida de nbgonsin skola komma att diskuteras är ovisst. Under den snart tilländagångna sessionen har sålunda nationalförsamlingen varit oförmögen att organisera eller grunda något bestämdt, och då nästa session sammanträ: vi di ic sj Vv 1 li h g d TT