Xonkurstillständ försatt aktiegarne vid extra bolagsstämma nde dag uppdragit åt advokatfiskalen Tham, fabriksidkaren Almgren och ingeniören Lamm att genom granskning af styrelsens protokoll och bolagets förvaltning i dess helhet söka åstadkomma en närmare utredning af orsakerna till bolagets iråkade obestånd, s: hafva bemälde herrar vid ordinarie bolagsstämma den .13 nästlidne Juni inkommit med en skrift, hvarvid vi härmed torde få framställa några erinringar. Nämnde herrar hafva, med förmälan att de ansett sig icke böra sträcka sina forskningar längre tillbaka än till den 3 Juni 1872, då första ordinarie bolagsstämman efter nya oktrojen hölls, klandrat styrelsen för det den fortfarit med bolagets försäkringsrörelse i London, oaktadt styrelsen på sätt dess protokoll för den 2 Juli och 23 Augusti samma år gåfve vid handen, kommit i erfarenhet af att bolagets försäkringsrörelse i London varit förlustbringande. Ehuru i samma protokoll finnas noga uppgifna de skäl, som föranledt styrelsen att med denna n af försäkringsrörelsen fortfara, hafva hrr eputerade ej f kt vederlägga dessa skäl, utan allenast godtyckligt öfver styrelsen uttalat sin förkastelsedom. tyrelsen, som blott behöfde åberopa att den erhållit decharge tör 1872 års förvaltning, vill dock icke undandraga sig att meddela närmare upplysningar om förhållandet med denna sak. eropade protokoll utvisa att styrelsen för sitt beslut att fortsätta berörda försäkringsrörelse haft följande skäl, nemligen att en noggrann undersökning af förhållandena hade visat att de inträffade olyckorna icke voro att hänföra till någon vanskötsel af agenturen, utan fastmera utgjorde ett plus till de år 1871 i så betydande grad inträffade sjöolyckor; att agenturen hade arbetat endast ett år efter den nya nppsättningen och således knappast kunde anses ha kommit riktigt in i marknaden ; att bolaget knutit förbindelser med flere af de för svensk räkning arbetande husen, hvarigenom en god del svenska försäkringar jemte de utländska stode bolaget till buds; samt att så väl verkställande direktören som bolaget Gauthiods chef, hvilka hvardera för dess bolags räkning gjort besök i London för att på stället taga de mått och steg som möjligen kunde anses af behofvet påkallade, tillstyrkt styrelsen att med försäkringsrörelsen derstädes fortsätta. Styrelsen vill härjemte tillägga, att den varit så mycket) mera angelägen om att ej helt och hållet afstå från försäkringsrörelsen i London, som premierna mera ordentligt influtit derifrån än från de flesta andra utländska orter. Såsom ett ytterligare bevis på att jemväl andra fackmän med förtroende omfattat försäkringsrörelsen i Londow få vi anföra, att tre svenska bolag beslutat att från och med den 1 Maj 1874 gemensamt med bolagen Neptunus och Gauthiod bedrifva försäkringsrörelsen i London och med hvarandra dela risken. Emellertid har, enligt styrelsens beslut, bolaget under hösten 1873 upphört att derstädes meddela så kallade kaskoförsäkringar, såsom ofta uppgående till höga belopp. Detta är den enda speciella gren af bolagets affärsverksamhet, deri deputerade klandrat styrelsens åtgärder. Vi öfvergå nu till de öfriga anklagelsepunkterna, hvilka angå affärens hedrifvande i dess helhet. Med anledning deraf att styrelsen uti dess vid extra bolagsstämman den 13 Maj irngifna berättelse bland orsaker till bolagets obestånd angifvit att grundfonden varit otillräcklig, hafva deputerade såsom ett betänkligt fel, hvilket låge styrelsen till last, anfört att styrelsen ej förr fästat bolagets uppmärksamhet på grundfondens otillräcklighet. Bolaget har dock senast år 1872 vid antagandet af de nu gällande bolagsreglorna haft öfverläggningar om, bland annat, grundfondens belopp och dervid fastställt detsamma. Någon egentlig olägenhet af grundfondens ringa belopp har sj eller förmärkts förrän under hösten 1873. å vidtog jemväl styrelsen åtgärd till förökande af bolagets kapital. Styrelsen har nemligen under samma höst sökt fullborda en plan att nesläppa ytterligare två tusen aktier med premiö af femtio kronor, hvarigenom den 1 Maj innevarande år skulle blifva till bolagets förfogande stäldt ett kontant belopp af fyrahundra tusen kronor och garantifonden erbålla en tillökning af sjuhundra tusen kronor. Sedan berörda antal aktier fulltecknats, blef detta förslag å bolagsstämma i December 1873 föredrafet och af aktieegarne antaget. Det obestånd. vari bolaget sedermera råkat, har dock gjort att den föreslagna utvidgningen af bolaget ej kunnat komma till stånd. Vidare hafva hrr deputerade lagt styrelsen till last att, ehuru försäkringsrörelsen år 1872 varit högst olycklig, styrelsen icke deraf tagit någon varning utan under år 1873 utvidgat bolagets verksamhet och dessutom ej varit synnerligen fngelägen om att genom reassuranser betrygga bolaget för förluster. Styrelsen får härvid fästa hrr aktieegares uppmärksamhet derå att, oansedt styrelsen väl Funnat förmoda att ett så stormi år som år 1872 måst vara för bolaget förlustbringande, styrelsen dock ej förrän under hösten 1873 och våren innevarande år erhållit kännedom om en stor del af de oerhörda förluster, bolaget år 1872 lidit. Sålunda saknade styrelsen under år nn anledning att inskränka bolagets verksamet. ! Sjöförsäkringsrörelsen är nemligen af alla försäkringsbrancher, synnerligast när den har en viss utsträckning, den, hvars årliga resultater man ej kan förr än ofta efter lång tid tillförlitligt känna. Hvad som passerat hos våra antipoder, blir för oss kändt ofta först åratal sednare, synnerligast när fråga är om haverier och ej om totalförluster. Man stryker ofta till destinationsorten ankomna fartyg såsom utlupna risker, utan att veta att många af dem långt sednare anmäla sig såosm reklamanter. Detta hvad beträffar fullkomligt okända förluster. Vid andra åter, der man haft sig haverier bekanta, kan det inträffa att förlusterna långt öfverstiga all beräkning. Vi hafva haft många exempel på räddade oc reparerade fartyg, som till slut dock för bolaget blifvit totalförluster, i följd utaf förvånande reparationskostnader och haveriutgifter. Ja, föricke så lång tid sedan hafva vi på ettsvenskt fartyg, som efter inträffad olycka åter blef iståndsatt, fått betala flera tusen riksdaler mera än det belopp, hvartill detvar försäkradt. Detta på grund af ett stadgande i vår sjölag: Den omständighet åter, att en mängd agenter genom det ökade förtroende bolaget vunnit och genom affärernas tillväxt i allmänhet år efter år tillfört bolaget större antal försäkringar, är icke detsamma som att styrelsen skulle utvidgat bolagets verksamhet. nder normala tider hade en sådan tillökning, vitnande om arbete och intresse å agenternas sida och stigande förtroende å allmänhetens sida, endast kunnat vara ett glädjande faktum. Att det under motsatta förhållanden blef förlustbringande är visserligen en olycka, som dock ej bör läggas styrelsen till last. Deremot har styrelsen under år 1873 genom att af den franska affären åt reassuradörer öfverlemna fyra femtedelar af det hela, genom att i högst betydande grad reducera de ryska flodförsäkringarne, och affärerna i Bremen samt genom att, såsom förut omförmälts, i England alldeles inställa all kaskoförsäkring, i den mån afslutade kontrakter sådant medgifvit, betydligt minskat vissa grenar af affären. Jemte det styrelsen vill påpeka, att hrr depu terade vid en så flyktig granskning af bolagets handlingar, som hrr dekfuterade förklarat sig ha gjort, omöjligen äro i stånd att bedöma i hvad mån reassuranser bort göras, får styrelsen anmäla att, då på sätt de af hrr deputerade åberopade tabeller utvisa, under år 1872 återförsäkrats etthundrasex millioner trehundratjugofem tusen sexhundranittionio kronor mot premier af en million tolf tusen tvåhundrafemtiotre kronor, återförsäkringssumman för år 1873 nppgick till etthuhdratjugoåtta millioner niohundrasextusen åttatioen krenor, hvarför betalts premier med en million fyrahundrasextionio tu