Correggio — bokstafligen döende under dagens sorger och besvär, under bördan af husliga bekymmer, omgifven af en talrik familj, som nedtyngde och stäckte hans snilles flygt, såsom det dränkande regnet fågelns vingar — är en träffande illustration till denna lefvande död, i förtid 8ldrade ungdom och sjelfalstrade fördömelse, som i de allra flesta fall drabbar en tidigt gift man, hvad än hans sambhällsställning mk vara, eller hans bana blifva. Kärlekens vår man liknar så sannt Vid Aprildagens fägring, flyktig och kort, Den glimmar i solen Rs tigt och grannt,Men ett moln är tillräckligt att jaga den bort. Sådan är ynglingens svärmiska kärlek — sällan bättre, knappast någonsin mera vVaraktig. Må himlen förbarma sig öfver alla dem — de äro legio — hvilka för en Aprildags obeständiga fägring offra sin medfödda, oskattbara arfsrätt — friheten. SLUT.